Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. A.-T. 23.3 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ANOR 451
Grams son Hadding bekrigade kung Handvan av
Hellespont (obs.!) och belägrade hans stad
Dunaborg. Nu äro vi nere vid Donau, som slaverna kalla
Duna, såvida icke det burit i väg till Diinaberg vid
Diina i Livland. Strax därpå för han krig mot Lokker,
kureternas kung. Detta kan antingen betyda en
Lu-canus av Qviriternas (romarnas) land, eller en
Lu-karis av Kurernas (i Kurland) stam.
Haddings son Frodé kom en gång till staden
Paltisk, som kan vara själva Pella i Macedonien, eller
Pultusk o. s. v.
* Men danska historieskrivare erkänna en gothisk
.utvandring av svenskar, som gick till Assov
(Åsa-hov), och de stiftade sedan riken i Tracien, Moesien,
Pannonien o. fi. Denna utvandring har som vi veta
blivit förnekad av de nyare, men utan skäl. Men,
även om man vore böjd! att förkasta antagandet om
den gotiska utvandringen, blir man vid läsningen av
Peringskiölds foliant Wilkinasagan något förbryllad, ty
de stamtavlor han giver, och de ortnamn däri
förekomma, väcka tvivel om själva tvivlet.
lordanes (lornandes), själv en Got, har
bekräftat sagan (utgiven av Mommsen) efter trovärdiga källor
(Cassiodorus), som bättre än vi kände Geters, Goters,
Jutars och Skyters stamfrändskap. En gete heter på
grekiska: getas, en got: Gotthos, en Skyt: Skythäs.
Men Qvaderna som bodde intill hette Gottones och
där synes grekens Gotthos, som blir både Codanus
och Jotar (jutar). Olof Rudbeck, trots allt, har i
fjärde delen av »Atland» utrett denna fråga med sin
alltomfattande lärdom, och hänvisar bl. a. till det
faktum att våra västgötar kalla Göterna Geitar. Mest
övertygande är dock Cochlaeus, i Vita Theodorici (ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
