Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolstojs Demokratism. S.-D. 24.12. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 VARIA
kbm gendarmerna. Historien och gendarmerna ha
alltid hört tillsammans!
Den religiösa kris som går parallellt med Tolstojs
första demokratiska skede var rent ortodox (grekisk);
han tog det som förelåg, men gick likväl direkt till
Evangelierna. Där lärde han, att människorna icke
hade rätt att förakta någon, därför att han var sämre
kjlädd, hade grövre händer, talade landsmål. Den
föraktlige däremot, var den rike lättingen, antingen
han ärvt, förvärvt eller skojat sig fram till arbetsfri
inkomst, en ställning1 eller en utmärkelse.
Men han hade även läst om frid på jorden, och
som han själv sett krig på nära håll, så börjar han
undra om det är rätt att göra krig.
Om två individer råka i tvist, så få de icke
slåss, utan skola söka fredsdomaren. Om två
kommuner skära ihop, så måste de söka domstol men
få icke slåss. Om två provinsers intressen bliva
stridiga, så få de icke förklara krig, utan de måste
in till ministeriet och begära skiljedom.
Men - om två nationer börja kivas, då få de
slåss, fastän de hålla diplomatisk kår, konsulater och
utrikesminister.
I »Krig och Fred» avslöjar Tolstoj fullständigt
krigets hemlighet. Alla krig äro förevändningar. När
det börjar spänna för hårt nerifrån, så att överklassen
hotas, så är ett krig räddningen. Nu tutas patriotism,
fäderneslandet är i fara, den nationella äran står på
spel o. s. v. Men nu kommer en gyllene tid för de
övre, i synnerhet militären, mest officerarna.
Spelskulder betäckas genom brandskatt, kassabalanser
trollas bort i krigskassan, leverantörer bli rika och
officerarna vinna befordran och ordnar - vilket tycks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
