- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 53. Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912 /
485

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolstojs Demokratism. S.-D. 24.12. 1910.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TOLSTOJS DEMOKRATISM 485

vara huvudändamålet med kriget. Under tiden har
underklassen det sämre än vanligt. Varje uttryck
av missnöje kväves av krigsmakten och straffas som
förräderi mot - fosterlandet. Handel och yrken
förstöras, åkrar trampas ner, inkvarteringar och
penningutpressningar bli lagliga - den manliga befolkningen
gallras, så att bara svaga och krymplingar bli kvar.

Alltså kriget också en överklassinrättning!

Men från Kristi Evangelium hämtar Tolstoj ännu
en lära - om straff och förlåtelse.

När jag första gången läste att Tolstoj ville ha
bort domstolar och fängelser, så blev jag rädd, och
låste rnina eljes öppna bordslådor. Men när jag
sedan fick läsa om Nils Quidings Slutlikvid, där han,
i det nya Samhället, dock! ansåg skammen att bli
ertappad vara nog för att rätta en vilsekommen, och
att opinionen ensam utgjorde straffet, så började jag
också undra om det var så illa menat med
strafflös-heten. Villkorlig dorn heter ju första steget, och
som är nödvändig, då det finns överilning, och
då det finns ögonblick då sinnet rinner på, alltid
på goda grunder. Men sedan borde följa: straffet,
rent abstrakt tillämpat. Den skyldige, dömd, skulle
stå under lagens skydd; hans person skulle icke
degraderas genom rättstjänarnas visade missaktning. Den
som får straff, han är upprättad genom lidandet, och
när han kom ut, skulle han behandlas bättre, än de
- som gå lösa, ostraffade.

Detta vore kanske innersta meningen i Tolstojs
paradox om domstolars avskaffande. Vi brukade förr
formulera denna motsägelse i det kristna samhällets
rättsväsende: »Dömer icke, så värden I icke dömde»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/talsvnat/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free