Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indian-språk. A.-T. 2.1. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 VARIA
rättar, att när sårade ryssar och japaner lågo på
sjukhuset i X., i sin stora nöd och talträngdhet, de började
spraka till varandra. De lärde icke varandras språk,
icke glosa för glosa, men de lärde slutligen förstå
varandras mening, bara av satsens ljud, miner och
gester. Det är ju konstigt, men talar ju för monismen
i mänskliga språkens organisation.
Det finns ju något som kallas för satsaccent,
och som gör att det nästan är omöjligt lära tala
korrekt ett främmande språk. Om vi svenskar till
exempel lärt från barndomen att riktigt uttala varje
särskilt ord, så hör fransmannen ändå på satsaccenten
eller den falska betoningen av orden i sitt
sammanhang, att vi äro utlänningar. Steinthal upplyser oss
också ,att i Mandanspråken »accenten icke tillhör ordet
utan satsen, som i viss mån utgör en melodi».
När Botokuden önskar och begär något
bevekande så höjer han språket till ett slags sång.
(Jämför Berlinarens »Bitte, schön! Jaa!», som nästan
jamas fram.) Men när Botokuden vill uttrycka något
gränslöst stort så förlänger han ordet sjungande.
Ouatou betyder således flod, men den stora floden,
eller havet heter Ouatou-ou-ouou-ou ...
Grekerna hade både ton och accent. »I grekisk
betoning kunde skillnaden mellan högton och lågton
utgöra en hel kvint.» Hebreiska språkets 30
accenter, om vilkas betydelse man ännu är okunnig, äro
med stor sannolikhet musiknoter, Neumer, med
vilka de borde jämföras, så kunde man möjligen få
fram de äkta melodierna till Psaltaren. Kinesiska
talspråket arbetar med intervaller, och Kainz’
grammatika begagnar notskrift för att tydliggöra förhållen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
