Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 7. Första kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128 TJÄNSTEKVINNANS SON
åskådning. Han var det av behov hemma, där allting
visade sig som ett hot mot hans andliga och lekamliga
frihet. I skolan var han en glad världsman,
osentimental, mjuk och lätt att umgås. Där uppfostrades
han för samhället och hade rättigheter. I hemmet
drogs han upp som en matnyttig växt för familjens
behov, och hade inga rättigheter. Han var även läsare
av andligt högmod, såsom alla läsare. Beskow, den
botfärdige löjtnanten, hade kommit hem från Kristi
grav, där han funnit ginvägen över dimissionsexamen
till himlen. Hans »Resa» lästes i hemmet av
styvmodren, som lutade åt läseriet. Beskow gjorde
läseriet fint och på modet, och efter modet följde nu en
hel del av underklassen. Läseriet var vad
spiritismen nu är: ett gottköpsvetande, en föregiven högre
kunskap om förborgade ting, och det omfattades
därför med begär av alla fruntimmer och olärda, och
stack sig slutligen in vid hovet. Gunnar Wennerberg
hade bänknyckel i Betlehemskyrkan och justitierådet
Adlercreutz satt ordförande i Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen.
Vilade detta på ett andligt allmänt behov? Var
tiden så hopplöst reaktionär att man behövde bli
pessimist? Nej! Kungen förde ett muntert liv på
Ulriksdal och gav en glad, fördomsfri ton åt
societetslivet. Friska strömmar brusade i det politiska
livet, där nu representationsförslaget förbereddes. Danska
kriget väckte uppmärksamheten på utlandet och
riktade blickarne utom rå och rör; folkbeväpningen med
skytterörelsen väckte land och stad med trummor och
spel; de nya oppositionstidningarne Dagens Nyheter
och den våldsamme Söndags-Nisse blevo ventiler för
instängd ånga, som måste ut; järnvägar öppnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
