Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Sverige.
Skåne. Allerum: Kulla-Gunnarstorp (1915 H. Muchardt); Brunnby:
väster om Kullagård (igenlagd åker, 1920 F. E. Ahlfvengren). Dessutom
av P. H. STRÖMMAN anträffad (1918) strax söder om Skeldervikens station
(enl. Sv. Bot. Tidskr. 13, 1919, sid. 106).
Småland. Kalmar (1887 J. Wickbom); Dörby: järnvägen vid Törneby
(1887 H. G. Simmons, 1892 H. A. Tullgren); Ryssby: Drag (naturaliserad
på rullstensäsen, 1918 H. Bruun); Madesjö: Nybro (1920 A. S. Trolander):
Västervik (G. O. Svensson); Värnamo: banvallen vid Nöbbeledtorpen (1918
F. Hård av Segerstad).
Öland. Utan antecknad fyndort (1914 A. S. Trolander).
Västergötland. Göteborg (1896 Hj. Wijk); Råda: Pixbo (gräsmatta,
1916 F. Lundberg). — Dessutom i Hova: Kroppfjäll och Melltorp (enl.
J. A. O. SKARMAN, anf. st.).
Värmland. Karlskoga: Bofors (1878 R. Hartman).
Närke. Bo: Averby (1890 N. Kierkegaard).
Ångermanland. Säbrå: Ulvviks lastageplats (1892 A. J. Douhan).
Danmark.
Sjelland. Charlottenlund (1848 Hb. E. Rostrup).
Fyen. Falsted (1879 J. Lange).
Jylland. Faarup pr. Rodkersbro Station (1915 Bonnerup); nära Asmild
(1915 A. Lange).
2. Ruderale-gruppen.
De övriga arter, som nedan skola något behandlas, kunna för
Nordens vidkommande sammanfattas såsom ruderale-gruppen, fastän
de inom släktet i dess helhet fördela sig på olika grupper. Ge-
mensamt för desamma är en rätt enhetlig habitustyp, betingad av
bl. a. deras karaktär av hapaxanther!, deras i regel först ett stycke
från basen grenade stjälk, som snart blir bladlös i nedre delen,
och deras smala eller smalflikiga blad. Gemensamt för dem är
vidare den, om också svagt, vingade skidan, som är urnupen kring
det korta, ej utskjutande stiftet. De tre arterna L. densiflorum
Schrad., ruderale L. och virginicum L. finnas redan tillräckligt nog-
grant beskrivna i våra floror, till vilka jag därför kan hänvisa. L.
neglectum har varit förväxlad främst med L. densiflorum, från vilken
den dock är lätt att skilja genom sina så gott som alldeles otan-
dade stjälkblad, sina större, nästan cirkelrunda skidor och sina tyd-
ligt vingkantade frön. Även äro dess kronblad bättre utvecklade.
L. bonariense och spicatum Desv. ha även de övre bladen djupt flikade
* Detta gäller hos oss även Lepidium bonariense, fastän den uppges i sitt hem-
land vara perenn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
