Den dramatiska voteringen I utskottet var ställningen 12 röster mot 12, men regeringsförslaget fick med lottens hjälp förord. Den 23 april började den stora drabbningen i riksdagen. Andrakammardebatten sändes i TV; socialministern blev senare hårt kritiserad för att han oavbrutet talat i en och en halv timme under ”bästa sändningstid”. Första kammarens votering, som var klar den 24 april på eftermiddagen, utföll så att regeringens linje bifölls med 82 röster mot 68 för centerpartireservationen. 1 andra kammaren voterade man den 25 april efter sammanlagt 30 timmars debatt, varvid högerreservationen med 117 röster mot 111 segrade över regeringens och utskottets förslag. Eftersom kamrarna stannat i olika beslut hade frågan fallit. Före voteringen, som emotsågs med utomordentligt intresse, gjorde partiledarna korta deklarationer. Statsminister Erlander tillkännagav därvid att han, om propositionen skulle avvisas, hade för avsikt att hos konungen hemställa om andra kammarens upplösning ”för att folket i val skall få möjlighet att ge sin mening till känna”. Den 28 april kl. 14.30 upplöstes andra kammaren. Extravalet Ställningen i andra kammaren var före extravalet den 1 juni 119 mandat för de tre borgerliga partierna tillsammans mot 112 för socialdemokraterna och kommunisterna. På bägge sidor om skiljelinjen — en skiljelinje som f. ö. knappast gäller generellt — hoppades man att valet skulle ge tydligt utslag och skapa en klarare parlamentarisk situation. Så blev emellertid inte fallet. Den definitiva sammanräkningen gav resultatet 115 för de borgerliga mot 116 för de socialistiska partierna. Den borgerliga majoriteten hade alltså förbytts i en socialistisk, om än med knappaste möjliga marginal. Eftersom talmannen (s) inte har rösträtt i kammaren, skulle det i praktiken inte bli någon majoritet alls. Vid fulltalig kammare kunde man vid votering i frågor om ”borgerlighet” eller ”socialism” förutse ställningen 115— 115, vilket i sin tur skulle medföra att lotten finge fälla avgörandet. Centerpartiets ledare Gunnar Hedlund demonstrerar glädjen över 13 nya mandat i junivalet. Bakom honom partiets stockholmskandidat advokat G. Molin och t. h. ingenjör Henrik Mattsson. I själva verket kom den slutliga mandatfördelningen och därmed majoritetsförhållandet i kammaren att avgöras genom en handfull röster. Folkpartiet hade till synes vissa chanser att med poströsternas hjälp återerövra ett av socialdemokraterna vunnet mandat. Vid den definitiva sammanräkningen visade det sig emellertid, att socialdemokraterna behöll det omstridda mandatet — med 23 rösters övervikt. Folkpartiet förlorade i valet inte mindre än 20 av sina 58 mandat och fick, efter att under en följd av år ha varit det största oppositionspartiet, 38