Vice högergruppledaren i första kammaren kapten Ivar Virgin, Skaraborgs län (t. v.), tillsammans med nya riksdagsledamöterna adjunkt Blenda Ljungberg, Uppsala, och fil. lic. Jonas Nordenson, Stockholm. 1962 återinträda för att få tillhöra sjukförsäkringen. Moderskapsförsäkringen utbyggdes och mödrahjälpen slopades. Grundpenningen vid enkelbörd höjdes från 270 till 900 kr. och vid flerbörd utökas den med 450 kr. per barn utöver ett. En förvärvsarbetande får därtill uppbära tilläggssjukpenning i samband med barnsbörd i 180 dagar mot tidigare 90. Alla blivande och nyblivna mödrar får kostnadsfri tandläkarbehandling. Folkpensionen höjdes den 1 juli 1962 med 350 kr. för ensamstående och 500 för pensionerade makar. Indextilläggen efter detta datum skall utgå med 75 respektive 60 kr. till ensam respektive envar av två makar. Pensionsåldern blir rörlig mellan 63 och 70 år och svensk som varit mantalsskriven här då han fyllde 62 år och fem år dessförinnan har rätt till pension. Folkpensionsreformen kostade 1962/63 394 milj. kr. Förtidspensioneringen bygger på arbets-invaliditet, som har sin orsak i medicinska faktorer. Den är ej inkomstprövad. Invaliditets-gränsen för pension sänks från % till 50 procent och kvalifikationstiden förkortas från 2 till 1 år. Invaliditetstillägg om 1 200 kr. kan utgå till dem som har ålders- eller förtidspension, och inva-liditetsersättning om 2 000 kr. till invalidiserade i arbetsför ålder som ej har förtidspension, t. ex. blinda. Tillägget och ersättningen utgår om vårdbehovet uppkommit före 63 års ålder. Ålders- och förtidspension kompletteras med icke behovsprövade barntillägg om 1 000 kr. per år för barn under 16 år. — Sjuk-och moderskapsförsäkringens kostnader bestrides genom försäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter — 1,5 procent av lön upp till 22 000 kr. — och av staten: 320 (+ 35) milj. kr. 1962/63. Staten övertar så gott som hela folkpensionskostnaden fr. o. m. 1962. — Riksdagen begärde en förutsättningslös utredning av frågan om rätt till änkepension för frånskild kvinna samt av änk-lingspension i den allmänna pensioneringen. Tekniska läroverk. Nya tekniska läroverk beslöts i Hässleholm, Kiruna och Stockholm och nya in-tagningsavdelningar vid redan befintliga läroverk. — En provisorisk utbildning av gymnasieingen-jörer till lärare vid tekniska läroverk beslöts. Till deltagarna i utbildningen skall utgå en må-nadsersättning av 650 kr. jämte högst lika mycket månatligen som, under studietiden ränte- och amorteringsfritt, lån. Lånet skall avskrivas med 1/5 för varje anställningsår med heltidstjänst-göring vid tekniskt läroverk. För den som inte var bosatt på utbildningsorten — Stockholm och Göteborg — skall dessutom utgå ett dagtraktamente om 16 kr. Televerket. 24 milj. kr. anslogs till färdigställande av TV-sändare, så att TV-nätet täcker 94 procent av landets invånare. För att TV-huset i Stockholm, kostnadsberäknat till 45 milj, kr., skall kunna börja byggas anslogs 7,5 milj. kr. Till radiohuset anvisades 3,2 milj. kr. Trafiken. Maximihastigheten för vissa tyngre fordon höjdes från 60 till 70 km/tim. på vägar i allmänhet och till 90 km/tim. på motorväg. Skärpta bestämmelser beslöts om förbud mot störande buller. Universiteten. Försök med civilingenjörsutbildning vid Uppsala universitet beslöts från läsåret 1962/63. Uppsala domkyrka. K. M:t bemyndigades att vidtaga förberedande åtgärder för restaurering av Uppsala domkyrka. 300 000 kr. anvisades. Utlandskontakter. Till upplysningsverksamhet i utlandet om Sverige anslogs drygt 2,5 (+ 0,5) milj. kr. och för främjande av utrikeshandeln 3,5 (+ 1,2) milj. kr. U-landshjälp. Anslaget höjdes från 50 till 130 milj, kr. och 1 procent av nationalprodukten sattes som närmaste mål för biståndsgivningens höjd. En gemensam nordisk biståndsinsats skall göras i Tanganyika. Vallagen. För att underlätta deltagande i allmänna val utsträcktes den tid varunder röstmottagning äger rum före val från 18 till 30 dagar. Vuxenutbildning. Vuxenläroverket i Norrköping utbyggs med tekniska och merkantila gymnasie-linjer och ett nytt vuxenläroverk inrättas i Härnösand från läsåret 1962/63. HÖSTRIKSDAGEN Befolkningsfrågan begärde riksdagen att få förutsättningslöst utredd. Brottsbalken. 1864 års allmänna strafflag och dess påbyggnader ersattes med en brottsbalk, som skall träda i kraft 1 januari 1965. Den hävdvunna principen att gärning inte får betraktas som brott utan klar täckning av stadganden i lag eller författning lagfästes i den nya balken. Genom den sammanslås fängelse och straffarbete till ett enhetligt frihetsstraff kallat fängelse. Villkorlig dom delas i villkorlig dom och skydds-tillsyn. Gränsen mellan mord och dråp dras med hänsyn till hur grovt brottet framstår vid beaktande av samtliga föreliggande omständigheter. 108