samt övre Norrland, främst fjälltrakterna och Tornedalen (se kartan sid. 145). Strax före mitten av september kulminerade den långa regnperioden i Syd- och Mellansverige. Jordbruket stod då på gränsen till en katastrofsituation, men kort därefter kom vändpunkten. Resten av hösten blev i stort sett torr med många hög-tryckslägen. I december föll mesta nederbörden som snö. Hela landet låg snötäckt mellan jul och nyår, ovanligt på senare år. Året som helhet visade ett temperaturunderskott på i genomsnitt 1 grad, ett betydande belopp när det gäller en årsavvikelse. Den högsta temperaturen i Sverige, + 29 grader, uppmättes i Sandbäckshult i Småland den 15 juni, den lägsta, — 45 grader, på flera platser i Lappland omkring den 20 december. I tabell 1 återges för några orter i landet månads- och årsmedia av temperaturen samt deras avvikelser från resp, normalvärden för perioden 1931—60. Liknande värden för Stockholm ingår i tabell 2. Årsnederbörden var tämligen normal i en stor del av landet men visade överskott i västra Götaland samt i Jämtlandsfjällen. Göteborg fick 970 mm mot normalt 670, den största års-mängden där sedan år 1912. Mindre än normal mängd fick sydöstra Götaland, t. ex. Kalmar 370 mm mot 465. I tabell 3 anges nederbörden i procent av den normala under årets olika månader för resp. Norrland, Svealand och Götaland. Höst- och vinterstormar var ovanliga under året bortsett från februari, som var de rekord- Tab. 3. Nederbörden år 1962 i procent av den normala. Månad Norrland Svealand Götaland Januari .. . 123 136 137 Februari . . . 119 131 137 Mars 63 127 94 April 132 125 135 Maj 106 151 145 Juni 82 80 92 Juli 74 99 104 Augusti . . . 106 132 187 September . 112 101 112 Oktober . . . 76 64 43 November . 74 43 79 December . 80 75 80 Året 94 101 112 djupa lågtryckens månad. I östra Svealand sjönk lufttrycket två gånger inom samma vecka till 945—950 millibar (709—713 mm), de lägsta värdena på 99 år. Ett märkligt sommaroväder drabbade stora delar av Syd- och Mellansverige den 8 augusti. Södertäljetrakten fick omkring 100 mm regn på några timmar och bl. a. Stockholmstrakten hårda stormbyar. I de starkaste byarna noterade Bromma flygplats 30 meter i sekunden. Vad beträffar molnighet och solskenstimmar var 1962 ett säreget år. Själva vegetationsperioden, maj—september, var rekordmässigt sol-fattig, medan februari, mars, oktober och december alla var ovanligt klara och solrika. NYA SKILJEMYNT DEBUTERAR Nya skiljemynt i valörerna 50, 25 och 10 öre av kopparnickellegering i stället för silverlegering började under hösten 1962 komma i rörelse. Redan i augusti 1952 hade fastställts prägel på sådana mynt upptagande ett stiliserat naturmotiv och därmed idémässigt skiljande sig från prägeln på våra övriga mynt. Från myntverkets sida ansågs dock lämpligt med en stilmässigt enhetlig myntprägel, varför myntgra-vör Léo Holmgren fick i uppdrag att göra förslag till annan prägel på de nya mynten, vilket förslag omkring månadsskiftet maj—juni ingavs till regeringen med anhållan om fastställelse. Sedan regeringen lämnat sådan fastställelse satte myntverket i gång med förarbetena för tillverkningen och mot slutet av oktober kom de första nya mynten — 25-öringarna — ut i rörelse. De följdes sedan av 10-öringarna och De båda sidorna på den nya 25-öringen. mot slutet av året även av 50-öringarna. De nya mynten är av exakt samma storlek och vikt som silvermynten och kan därför liksom dessa användas i automater av olika slag. 147