Skogsmästare Jan-Erik Berggren vid skogsavdelningen på Elmia 62 — den internationella lantbruksut-ställningen i Jönköping. avtalet inrymmer, måste förstärkas om det skall bli möjligt att åstadkomma likställighet mellan en normjordbrukare och en industriarbetare. Denna inkomstklyfta har beräknats till 7 000 kr. per år till jordbrukets nackdel. De jordbrukspolitiska medel som kan användas är t. ex. prishöjningar, subventioner och vissa åtgärder att sänka jordbrukets kostnader. Press och radio har livligt kommenterat debatten om jordbrukets framtid. Detta skedde under sådana rubriker som ”Jordbrukarna en privilegierad klass”, ”Lever bönderna i överflöd eller nära svältgränsen?”, ”Den överdimensionerade modernäringen” etc. Ett sammanträffande ägde rum före julen med representanter för regeringen och jordbruksorganisationerna och fick väl närmast karaktären av en orientering. Tidpunkten för denna jordbrukets framstöt måste anses väl vald genom att inga allmänna lönerörelser pågick och regeringen därför utan störningar kunde ta itu med denna komplicerade men mycket viktiga fråga. Den animaliska produktionen Statistiska centralbyråns siffror över djurantalets förändringar är ett intressant studium och återspeglar den övergång till enklare driftsformer som gjort sig gällande under senare år. Den största förändringen gällde dragkraften. Sedan 1944 har antalet hästar minskat från omkring 558 000 till 163 000, en minskning av något mer än två tredjedelar. Traktorerna har kommit i stället. Nedgången har varit mycket 150 olika inom olika storleksklasser av gårdar. Det visar sig bl. a. att hästar vid de mindre enheterna hålls kvar för skogskörslor. Uppgifterna angående nötkreaturen är inte minst intressanta. Är 1944, det sista krigsåret, fanns inom landet vid gårdar med mer än 2 hektar åker 1,62 milj. kor. Nu finns endast 1,21 milj. kor. Det betyder en nedgång med 24 procent. Antalet nötkreatur totalt sett var