När den kommunistiska ungdomsfestivalen hölls i H elsingfors i juli demonstrerade flera tusen personer mot denna. Det blev en del uppträden och ridande polis skingrade demonstranterna på Manner-heimvägen. Därefter hade president Kekkonen i rege-ringsplenum den 14 november beslutat om riks-dagsupplösning och nyval. Valen skulle ske den 4 och 5 februari 1963. Redan dessförinnan hölls den 15 och 16 januari elektorsval inför presidentvalet den 15 februari. Den av socialdemokraterna framförde och av flera borgerliga grupper stödde presidentkandidaten, förre justitiekanslern Olavi Honka, partiobunden men med borgerlig förankring politiskt sett, trädde under utvecklingen efter den sovjetiska oktobernoten tillbaka från kandidaturen. Den av socialdemokraterna därefter nominerade kandidaten redaktör Rafael Paasio var inte ett sådant samlande alternativ som Honka. President Kekkonen hade av sina politiska motståndare, främst bland dem socialdemokraterna, beskyllts för att under sin ämbetstid ha nonchalerat den inrikespolitiska opartiskhet som borde varit förenlig med hans ämbete. Det var mot den bakgrunden samlingen kring Honka hade skett. Striden mellan presidentens och Honkas anhängare hade tett sig ganska jämn. Efter Honkas tillbakaträdande kom frågeställningarna för väljarna att te sig annorlunda. President Kekkonens valförbund fick i elektorsvalen 145 mandat, folkdemokraten Paavo Aitios valförbund 63, Rafael Paasios valförbund 36, Emil Skogs valförbund (den socialdemokratiska oppositionen) 2, Samlingspartiets och Finska folkpartiets valförbund 39 (varav för Samlingspartiet 38, för Finska folkpartiet 1) och Svenska folkpartiet 15. Eftersom de flesta av Samlingspartiets och Svenska folkpartiets från egna listor valda elektorer bundit sig för omval av president Kekkonen kom mandaten för honom att i realiteten stiga till 200. Vid presidentvalet fördelade sig de 300 elek-torsrösterna med 199 för Urho Kekkonen, 62 för Paavo Aitio (en folkdemokratisk elektor röstade fel i distraktion), 37 för Rafael Paasio och 2 för Emil Skog. Mellan elektorsval och presidentval hade riksdagsvalet ägt rum efter en kort valkampanj, i vilken den frågan blev en av de bärande, om detta riksdagsval kunde vara att betrakta som 408