- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1871 /
37

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingalif af Skoglar Wästfelt. Med 2 illustrationer - 2. I höganloftsbur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tränga dessa fl ordar; de höga, nakna stränderna, från
hyilka stormames ande bortblåser all vegetation, börja
småningom klädas med grönska, allteftersom afståndet från
hafvet blir större; den trånga dalen vidgar sig och
fjordens yta med den; ja, den söndersplittrar slutligen sig
sjelf i otaliga mer och mindre djupt i landet inträngande
småfl ordar och vikar.

Vid en af dessa vikar, begränsad af furuklädda fjell
och skyddad af dem mot nordan och östans skarpare
vindar, låg en mot söder och vester öppen dal. Det var
en af de många som i Wiken bildar en så skarp,
motsats till de kala flellen, der lugnet och friden bor, fjerran
från storm och våg. I denna dal bodde Torkel Leyra,
eller rättare hans dotter med sina tärnor; ty sjelf en vild
och grym berserk for han hvarje vår på vikingatåg och
vintren tillbragte han merendels hos den mäktige Erik
Jarl Håkansson, eller hos dennes fader, den ännu mäktigare
Håkan Jarl. Hans uAdilkonau (husfru) var död för flera
år sedan och blott någon gång vid jultiden, samt om
våren innan han drog ut på ledungatåg, besökte Leyra sin
starkt befastade gård och sin dotter.

Det var nu vår; bokarne och björkame omkring
“jungfruburen", “höganloftsburen", i Torkel Leyras hem stodo
i den första ljusgröna fägringen, då en snäcka med fullt
segel ute på § orden styr mot stranden och faller sitt
ankar. Få ögonblick derefter knarra trappstegen, som
leda upp till jungfruburen, under fötterna af en tung och
väldig kämpagestalt och i nästa sekund står Leyra inne i
sin dotters rum.

Mer än vanligt mörk var den blick hvarmed fadren
denna gång sökte dottrens ögon och djupare vecken på
hans panna. Och denna dotter? Hon var en nordens
dotter, en högväxt, smärt sextonårig gestalt, hvars ljusa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1871/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free