Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På munkarnas mark. Kulturhistorisk skizz af Rust Roest. Med 2 ruinfragment af Roma kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är sant. Hvad vilja de mig? Jag har älskat
detta ställe som de, jag har sökt förkofra det som de.
Men nu säger han, att jag förgripit mig på det de lämnat
efter sig åt efterkommande att vårda, och att andra i sin
tid skall förgripa sig på mitt — det jag byggt upp och
lämnar efter mig.»
»Intet blir bestående, allt är förgängligt.»
»Han säger att det jag uppbyggt skall snart ligga
förfallet och i vildmark. Hönsen skola hafva sin bostad i
mina flyglar, likasom oxar och kor haft bostad i deras
kyrka. Ingen skall vårda sig om mina trädgårdar — af
orangeriet därborta skall ej finnas ett spår. Häckarna skola
vara utgångna, gärdena upprifna. Ingen skall nämna mitt
namn till berömmelse, utan såsom den, hvilken ref neder
hvalfven i kyrkan, förstörde det munkarna uppbyggt och
gräfde upp deras ben ur vigd jord. Där stå de igen i
sina hvita kåpor med de spetsiga kapuschongerna dragna
öfver dödskallarna. Långa, långa rader! Ser ni dem inte?
Där är abboten med sin staf! Han skakar den under
ögonen på mig. Han säger att denna gård skall så
förfalla, att mina snara efterträdare ej skola värdigas bo där.
Hör ni inte hur han fördömer och kräfver räkenskap! O
herr biskop, kunnen I icke bygga upp Roma kloster så att
det står. I som veten hvarest hvarje sten fanns, hvarje
pelare stod! Res åter upp klostermurarna och spänn
hvalfven öfver kyrkan! Om det blir gjordt, skall måhända
mitt bestå —»
Biskopens ansikte ljusnade. »Herr landshöfdingen skall
ej gräma sig öfver detta. Det skulle vara till föga gagn
om Roma kloster i verkligheten åter blefve upprest och
munkvälde och munkemörker åter vidtoge. Men den ära,
som munkarna tillkommer för det verk, de här lämnat
efter sig och som herr landshöfdingen törhända förminskat
och skattat lågt, den vill jag gifva dem. • Jag skall söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
