- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1896 /
132

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En historia vid teet af Per Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

närmast i afsikt att roa eller bara för pratets skull. Som
hon kom in i det och spelade för att göra det trefligt att
höra, uppflammades hon af samma känslor som då,
blickarna brunno af samma hat, hon stampade och slog med
samma åtbörder som då; utan aning om hur hemsk hon
var, ännu hemskare nu med det åldrade ansiktets grimaser
så nära skratt i sina otympliga rörelser. Hon skulle ha
kunnat i verkligheten genomlefva samma historia äfven
nu på samma sätt.

Den scenen och en del af det föregående föredrog hon
på sitt snirklade språk med tillgjorda krumbukter på orden
och den gamla lidelsen skymtande fram plötsligt likt en
kammad och lejonkiippt liten knähund som fått rabies.

Resten gissade eller frågade jag mig till långt därefter.

*



Nå, med den scenen var skådespelet slut. Hon gick
hem trött och lugnad. Det blef aldrig någon förklaring
af, blef omsider ungefär samma trefnad och idyll som förr,
samma förvåning öfver hushållerskans hårresande historier
om hur förblindade människobarn kunde böra sig åt.

Så dog mannen, och välståndet blef slut, och den
långa, tunga tragedien började, hennes hjärta, alltid
lätt-rördt, blef under ekonomiska bekymmer och tacksamhet
för emottagen barmhärtighet till slut så vattenhaltigt, som
jag fann det. Och hon bjöd sin oändliga sympati och sin
stackars trådslitna famn öfver moiréförklädet och lefde i
sitt galleri af husligt blida, olyckliga och immiga taflor
och visste icke alls med sig, att hon kunde vara annat
än det snälla, svaga käril, hvars hufvudsakliga innehåll
var gråt.

Per Hallström..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1896/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free