Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Snoilsky. En litterär studie af Ruben G:son Berg. Med 9 porträtt af Carl Snoilsky samt dikten “På Vernamo marknad“ i faksimile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ynglingaförtjusning öfver naturen, hvilken
strömmar öfver hos Snoilsky1 Sök hos gustavianerna den
ordknappa pregnans och måleriska glans, som utmärka
Snoilskys vers! Sök hos gustavianerna den åskådliga
yttre karakteristik och den lysande symbolik, som gifva
Snoilskys verk en bestickande trovärdighet och ofta
äfven en perspektivisk fördjupning! Allt detta finns
icke i gustavianernas förträffliga resonemang, kvicka
societetsbref och snusförnuftiga små inomhusscener.
Frändskapen mellan Snoilsky och herrarna och damerna
i tecirkeln Beridarbansgatan 21 inskränker sig till att
den förre haft, som han själf kallade det »gallisk
uppfostran» liksom de senare väsentligen berodde litterärt
af fransmän.
Om man går tillbaka till 60-talet och jämför de
verser, med hvilka han gjorde sitt inträde i vår
vitterhet, och de jämnårigas öfningar på samma fält, springer
Snoilskys öfverlägsenhet genast i ögonen. Kalendern
»Isblomman» från 1861 har redan »Konstberiderskan»
med dess hetta och lust, dess snabba rytmiska fart.
Samma år gaf han ut sin första diktsamling,
»Smådikter». Ett år senare »Orchidéer» och efter ytterligare
tre år »Italienska bilder».
Hans dikt är käck ock frisk, blef lärd utantill och
lästes om och om igen. Den var både en
kärleksförklaring och en krigsförklaring. För båda hade han
snabba och starka ord, ord som träffade. Han behöfde
så få för att säga det myckna, han var därför njugg
med dem. Han hade den stora gåfvan att kunna hitta
det rätta bland de många liktydingarna, det som löser
en hel kedja af känslor och stämningar länk efter
länk i vårt sinne. Jag får bara anföra ett prof. I
»Neros gyllene hus» heter det om Hesperiens vind,
som nödgats »sjunga vaggsång för slafvar,» ehuru för
god till det, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
