Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och ju mera af moln himmelen höljs, ju mer
Lifvets växande storm skakar min julle här,
Långt från barndomens gröna,
Lugna, leende blomsterstrand,
Desto klarare ock strålar dess milda sken,
Vänligt vinkande mig bort till ett annat land,
Desto närmare träder
För mitt öga dess rena glans; •
Tills den ängel, som bäst läker en krossad harm,
Mig besöker en gång, släckande facklan stum,
Och jag känner min första
Kärleks bild i hans drag igen;
Och så skådande dem, begge försmultna re’n
Till ett väsen, med fröjd sjunker uti hans famn
Och till himlames sällhet
Vigs af begges förenta kyss.
Stolthet.
Ja, lika upprätt än jag går,
Som förr jag bland dem gick,
Och lugn uppå min panna står,
Och lugn uti min blick.
Hvarenda en väl på mig ser,
-Jag märker det så väl;
Man gema ville läsa ner
I djupet af min själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
