- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 8 - Plansch 505-576 /
60

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYPHA LATIFOLIA.

Bredbladig Kassdun, Kafveldun, Dunstockar>
Dynerna, Krutläskar e, Narrkol/var, Klubbgräs. —
Krudtlcesker. På Finska: Näkin valdikka.

Strået är enkelt utan knä och nedtill bladigt,
Blaclen äro nästan svärdformiga, nedtill
half-cylindriskt plattade. Begge könens ax sitta
tätt tillhopa, och hanarnes öfverst.

Linn. Fl. Su. p. 3a3- Cl. ai. Monoecia Triandria. — Skånska Resan
s. 198. — Liljehl. Sv. Fl. p. 30. Kl. 3. Tremähh. En^vinn. — Retz. Fl.
oecon. s. 743’

Denna, hvaraf den smalbladigare arten ar förut (N. 234)
beskrifven,och förekommer äfvenså vid dyiga åbräddar,
dammar, lerfulla grafvar och kärr, men i större mängd i
sydligare delen af Riket, är hufvudsakligt derifrån åtskild
genom det tätt sittande hanaxet öfver honans, och ej på
något afstånd som hos den andra, samt genom en
betydligare tjocklek af dessa delar. Bladen äro också bredare, mer
svärdformiga och plattare, ehuru vid deras fäste
halfcylin-driska. I höjden vexer också denna art ansenligare.
Blommorna i axen förhålla sig hos båda lika, och visa sig vid
samma årstid, i Juni och Juli månader.

Hvad bruk och nytta angår, hänvises Läsaren till det
som om den smalbladiga arten sagdt är, neml. bladens
användande till bindsle, mattor m. m., samt af Tunnbindare
mellan fogningar af kärl; och dunets till stoppningar och
madrasser. Det må dock äfven nu tilläggas, att man
försökt begagna dunet blandadt med bomull till spånad; det
fordras likväl dubbelt af den sednare, emedan kassdunet är
mycket kort. Också blandadt med ull hafva filtar deraf
kunnat göras. Till putsning af sammet brukas i Holland
honaxen i stället för klädesborste. Flere arter papper
hafva ock af dunet blifvit förfärdigade.

Att kor, hästar och får hålla bladen för nöd skull till
goda, har man ofta anmärkt; och sjelfva roten
tjenarKara-schadalen till födämne; men att denfätsk, enligt Gleditsch,
äfven duger till salat, må lemnas derhän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/8/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free