Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Städer, handel och näringar - Städerna under Christinas regering - Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christina.
voro byggda af timmer och täckta med torf. Staden sades hafva fått
sitt namn efter Gomers son, Japhets sonson och Noachs sonsons son
Ubbo, som vid floden Sala (Fyris-ån) byggt staden och efter sig och
floden kallat den Ubbosala, hvaraf sedermera blifvit Upsala! Domkyrkan
var stor och vacker, byggd af tegel och täckt med koppar. Den var
full med beläten, kors och dylika minnen från den påfviska tiden.
Slottet, högt på ett sandberg, var vackert och starkt bygdt af tegel
samt väl rappadt. Endast två sidor deraf voro byggda, men efter
planen skulle två ytterligare tillkomma. Rummen voro stora och vackra,
men de förnämsta belägna i andra våningen. *)
Stockholm, bygdt på holmar, hvarföre det liknades vid Venedig,
hade några breda gator, andra trängre, men större delen räta och tätt
bebyggda. Från norra förstaden förde tvänne smala träbryggor till
sjelfva staden och öster derom låg en vacker djurgård. Det hela
utgjorde »en ganska snygg och vacker stad». De flesta kyrkorna voro
af tegel, täckta med koppar. I kyrkan, hvarest Gustaf Adolf var
begrafven (Riddarholmskyrkan), hade något monument öfver honom ännu
icke blifvit upprest, ej heller var der något af synnerlig märkvärdighet,
utom en stor myckenhet kors och bilder. Riddarhuset var en vacker
byggnad och likaså flera af palatsen, som tillhörde de större familjerna,
såsom grefve Magnus De la Gardies, grefve Gustaf Horns, general
Banérs med flera, större delen täckta med koppar. Slottet, den
förnämsta byggnaden i staden, utmärkte sig mera genom den
beqvämlighet, hvarmed hofvet der bodde, än genom sin utvärtes prydnad.
Det var bygdt i fyrkant, med tvänne mot hvarandra svarande sidor
längre än de båda öfriga, af tegelsten och rappadt, för att gifva teglet
utseende af sandsten. Ingången till slottet var på norra sidan, de
södra och östra voro bäst byggda, fyra våningar höga, men med små
fönster. I vestra flygeln var kyrkan, 130 fot lång, med deremot
svarande bredd, prydd med en mängd rödspräckliga pelare af svensk
marmor, ganska vackra och väl polerade. De bästa rummen voro i andra
våningen. I ett bland dem visades öfver- och undergevär för 10,000
man fotfolk, i ett annat för 5,000 man fotfolk och för 2,000 ryttare,
samt mer än 800 fanor och standarer, tagna från Sveriges fiender, och
deribland en, hvilken Gustaf Adolf med egen hand tagit.’) Stadens
handel var ganska liflig, och drottningen hade från utrikes orter
dit-lockat åtskilliga konstnärer och handtverkare; men det oaktadt var allt,
utom matvaror, mycket dyrt, och man trodde, att Göteborgs uppkomst
till en stor del befordrade Stockholms undergång.
I afseende å Sveriges handel fortsattes samma system som under
förmyndarestyrelsen — att medelst hvarjehanda privilegier och friheter
söka uppmuntra och befordra den å utrikes orter, men deremot lägga
*) Det dåvarande slottet nedbrann i Maj 1702, jemte större delen af staden,
d& äfven domkyrkan blef mycket skadad.
*) Denna beskrifning afser naturligtvis det äldre slottet, som nedbrann den 7
Maj 169 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
