Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas tronafsägelse - Bestämmandet af Christinas underhåll - Christinas tronafsägelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christinas tronafsägelse. 643
och hennes underhållsländer skulle vara fria från alla slags bidrag
till denna betalning; att invånarne i underhållsländerna skulle aflägga
trohetsed åt Christina, dock med förbehåll af deras högre trohetspligt
mot Sveriges krona; att Christina egde rättighet tillsätta alla embeten
i underhållsländerna, dock endast med infödda svenskar; att alla i
underhållsländerna uppkommande rättegångar skulle efter svensk lag
dömas vid härads- och lagmansrätt af hennes embetsmän, men
sedermera af de vanliga hofrätterna; att det skulle stå henne fritt att
hänvisa antingen till borgrätt eller till de vanliga domstolarna sådana
förbrytelser, som begingos af personer, anstälda vid hennes hof eller vid
hennes lifgarde; att alla inkomster af underhållsländerna, som
antingen vid tronafsägelsen voro eller derefter kunde, med rikets ständers
samtycke åläggas, skulle tillfalla drottningen, att dermed göra och låta
efter eget behag, utan att vara någon derför räkenskap skyldig; att
drottningens undersåtar i underhållsländerna ej skulle åläggas högre
tull eller andra pålagor än undersåtarne i det öfriga riket samt
bibehålla sin förut innehafda rättighet att deltaga i dess riks- och
landt-dagar; att fästningarna i underhållsländerna skulle af konungen
underhållas och förses med vapen och besättningar samt stå under hans
lydnad, men drottningen genom sina underhafvande bidraga till deras
byggnad och underhåll, samt att alla länder och orter, som till
drottningens underhåll blifvit anslagna, skulle efter hennes död oafkortadt
åter tillfalla Sveriges rike. Slutligen tillades det af rådet betingade
förbehållet, att indragningen af åtskilliga gods till drottningens
underhåll från personer, hvilka haft dem i förläning, icke skulle lända
någon till förfång för framtiden, utan vore ett »oförlikneligt exempel»,
som icke af någon kunde åberopas.
Sedan alla förberedelser till det vigtiga steget sålunda voro
vidtagna, utsattes den 6 Juni till den högtidliga afsägelsen. Redan kl. 6
på morgonen samlade sig ständerna, och mellan kl. 7 och 8 infunno
sig prinsen och riksråden i drottningens rum, prinsen svartklädd, de
öfrige i sina prydligaste högtidsdrägter. Afhandlingarna om
drottningens afsägelse och prinsens försäkran om hennes framtida underhåll
m. m. upplästes och underskrefvos, hvarefter man begaf sig till
rikssalen, drottningen iklädd en enkel hvit taftsklädning, men med
kröningsmanteln deröfver och bärande nu för sista gången tecknen till hennes
höga värdighet. Rikskanslern Axel Oxenstierna lemnade henne
riks-äplet, hvilket hon bar i venstra handen, riksamiralen Gabriel
Oxenstierna räckte henne spiran, hvilken hon fattade med den högra,
riksdrotsen Per Brahe satte kronan på hennes hufvud, men förklarade, att
han ej ville på rikssalen aftaga den, ty han ville visa en och hvar
huru liten del han hade i detta hennes förehafvande. Svärdet bars
framför henne af riksrådet Lars Kagg i den frånvarande riksmarsken
Gustaf Horns ställe och nyckeln af riksrådet Herman Fleming i stället
för den i onåd varande riksskattmästaren Magnus De la Gardie.
Åtföljd af rådet och adeln, gick drottningen mellan kl. 9 och 10 till riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
