Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heller saknade erkännande. Redan 1782 blef han riddare af vasa-orden, 1795 nordstjerne-riddare, 1803 hofintendent, 1808, vid aftäckningen af Gustaf III:s staty, adlad. Hans arbeten blefvo väl betalda och satte honom i stånd att icke allenast följa sin böjelse för vällefnad, utan äfven föra ett lysande lefnadssätt; men under de senare åren fördystrades ofta hans lynne, likasom hans helsa blef allt mera vacklande, och han afled den 26 Februari 1814.
Han var icke allenast den ypperste skulptör Sverige dittills egt, utan äfven en af de mest framstående, som något land egt sedan antikens dagar. Få konstnärer hafva i så hög grad som han egt hemligheten att i konsten idealisera naturen, och derföre var han ock, såsom Franzén i hans minnesteckning anmärkt, »icke en härmare af de gamla, utan en skapare, likasom de, och går icke efter, utan i bredd med dem till odödligheten».
Byggnadskonsten hade i Sverige haft sin storhetstid under Nicodemus Tessins ledning. Derefter hade byggnadsföretagen blifvit allt mindre storartade, men tillfälle till utöfvande af denna konst saknades dock visst icke äfven under Gustaf III:s regering. Under ett enda år, 1784, anbefaltes, begyntes eller fortsattes byggandet af prinsessan Sofia Albertinas palats vid Norrmalms, nu Gustaf Adolfs torg i Stockholm, af operahuset vid samma torg, af det nya kungliga myntet vid Mynttorget, af packhuset vid Skeppsbron, af södra slagtarhuset vid slussen, af norra slagtarhuset å Blasieholmen, af en ny arsenal vid Fredrikshof, af Norrbro, af en pavillon vid Haga, af en stor pavillon till corps de garde och rum åt stallbetjeningen vid Drottningholm, af ett nytt dårhus vid Danviken, af Gamla Kungsholmsbron, af broarna vid Traneberg, Nockeby och Drottningholm. Dessutom byggdes under detta tidskifte börsen och Riddarholmsbron i Stockholm samt de öfriga byggnaderna vid Haga, och konungen ämnade der uppföra en stor slottsbyggnad, hvartill dock endast grunden blef färdig, äfvensom å Johannis plan i norra delen af Stockholm skulle uppföras en kyrka, som skulle blifva den största i hufvudstaden, och hvarifrån en bred med dubbla rader af träd planterad boulevard skulle leda i rak linie till Norrbro. Detta storartade företag, som skulle väsentligt bidragit till hufvudstadens försköning, kom dock ej längre än till blotta förslaget.
Den mest ansedde arkitekten under Gustaf III:s regering var fortfarande friherre Carl Fredrik Adelcrantz, som under hela denna tid innehade öfverintendents-embetet. De ende, som för öfrigt gjorde sig kände såsom arkitekter, voro: stadsarkitekten, professorn Erik Palmstedt, född i Stockholm 1742, död 1803, hvilken efter Adelcrantz’ ritningar utförde byggandet af operahuset, prinsessans palats, packhuset, norrbro m. fl. byggnader, samt sjelf gjorde ritningar till och verkstälde byggandet af Stockholms börs, Riddarholmsbron och Bondeska palatset vid Rosenbad i Stockholm, tillika i 27 år anstäld såsom organist vid Riddarholmskyrkan, samt hofintendenten Johan Erik Rehn, född 1717, död 1793, hvilken dock ej gjort sig känd såsom praktisk arkitekt, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
