Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungahuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hedersbetygelser, och hans ankomst till närheten af svenska kusten väckte en viss oro hos svenska regeringen; men engelske amiralen gjorde ingen svårighet att söka aflägsna honom från engelska flottan, och i November seglade f. d. konungen till London, der han äfven af engelska regeringen rönte ett vänligt mottagande. Dock yttrade engelske ministern för utrikes ärendena lord Wellesley till svenske ministern i London friherre Rehausen sin förundran öfver, att man kunnat bibehålla Gustaf Adolf så länge på Sveriges tron.
Han stannade sedermera fyra månader i England och sammanträffade derunder flera gånger med Ludvig XVIII, som ännu alltid förgäfves väntade att återkomma till Frankrike, hvars konung han kallade sig, och som nu blef i tillfälle att återgälda Gustaf Adolf den gästvänlighet, han förut af honom rönt. Slutligen ledsnade dock Gustaf Adolf vid vistandet i England och afseglade i slutet af Mars 1811 till ön Helgoland, hvarifrån han sökte tillåtelse att begifva sig inom danskt område, men hvilket vägrades. Med sin vanliga envishet lät han dock häraf ej afhålla sig, utan begaf sig i en öppen båt, rodd af tolf Helgoländare, i Juli 1811 öfver hafvet till kusten af Sleswig och stannade derefter flera veckor i Tönningen, der han bemöttes med all aktning, men tillika hölls under bevakning af danska officerare.
Först i September 1811 kunde han förmås att lemna danska området och begaf sig nu till Basel, hvarifrån han den 3 Oktober utfärdade en handling, genom hvilken han åt sin »förra gemål» drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina, öfverlemnade att bevaka sin och sina barns rättmätiga och enskilda egendomsrätt i Sverige och äfven göra anspråk på hela den enskilda förmögenhet han sjelf der egde. För egen del vägrade han envist att mottaga några penningar från Sverige, oaktadt han ofta befunnit sig i den svåraste penningeförlägenhet; men genom detta öfverlåtande till drottningen gjorde han åtminstone slut på den förlägenhet, hvari äfven hon och hennes barn ofta råkat och till hvars afhjelpande hon nödgats försälja större delen af sina juveler.
Gustaf Adolf hade nu, alltsedan ett kort sammanträffande i Altenburg i början af September 1810, icke sett sin gemål eller sina barn. I Basel arbetade han ifrigt på tillvägabringandet af laglig skilsmessa, och ehuru både drottningen och hennes mor gjorde allt att förekomma densamma, funno de sig slutligen föranlåtna att ingå derpå, och den 17 Februari 1812 blef akten derom formligen utfärdad.
Under våren 1812 lemnade han Basel och besökte derefter flera delar af Tyskland, ingenstädes stannade han någon längre tid, samt återvände slutligen till Basel, der han längst dröjde.
Sedan Ludvig XVIII till slut verkligen blifvit Frankrikes konung, ville Gustaf Adolf 1815 besöka honom i Paris, men hvilket afböjdes, och han klagade icke utan skäl, att han nu med köld och likgiltighet bemöttes af dessa Bourboner, för hvilka han i forna dagar kämpat så oförväget samt äfventyrat både sin krona och sin ätts framtid. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
