Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 4. Pappers- och grafisk industri - Pappersindustri. Av J. Vestergren - Grafisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄMASSEINDUSTRI.
375
Efter värde uppgick tillverkningen år 1913 till 66 861 000 kronor,
införseln till 2 863 000 kronor och utförseln till 42 083 000 kronor.
Tillverkningen samt import- och exportförhållandena under perioden
1900—12 framgår av vidstående grafiska framställning.
Under det att införseln under de sista 12 åren icke stigit i högre grad,
har utförseln under samma tid mer än tredubblats. Papper liksom
trämassa hör till våra viktigaste utförselartiklar.
Införseln av papper avser — frånsett mindre kvantiteter
omslagspapper för specialändamål, såsom halmmakulatur — huvudsakligen
högvärdigt papper av ett flertal olika kategorier, ofta ej föremål för svensk
tillverkning och till relativt små mängder av varje sort. Utförseln åter
omfattar två stora grupper: tidningspapper (år 1913: 61 600 ton
motsvarande 9-56 milj. kronor) samt finare och grövre omslagspapper (109 200
ton, motsvarande 22-7 milj. kronor).
Grafisk industri.
Boktryckerier. Redan tidigt infördes boktryckarkonsten från
Tyskland till Sverige, där år 1483 ett tryckeri anlades i Stockholm. Den
första i Sverige tryckta boken, en helgonlegend på latin, utkom samma
år från detta tryckeri, och den första på svenska tryckta boken utgavs
1495. Sistnämnda år anlades i det av den heliga Birgitta grundlagda
klostret i Vadstena ett tryckeri, som dock samma år nedbrann. Under
1500-talet anlades tryckerier i Uppsala och Stockholm samt under
1600-talet i många av Sveriges övriga städer. Vid början av 1700-talet hade
huvudstaden Stockholm sex boktryckerier och Uppsala två, men ännu i
början av 1800-talet hade hela landet endast 50. Utvecklingen gick dock
sedermera betydligt raskare. År 1913 hade Sverige 375 boktryckerier
med 2 310 tryckpressar. Hela antalet arbetare utgjorde 8 134,
förvaltningspersonalen 1 589 personer och tillverkningsvärdet uppgavs till
34 536 000 kronor.
Med tryckeriernas utveckling till antal och arbetskraft följde även
införandet av maskinpressar och sedermera sättmaskinen År 1829 infördes
den första snällpressen i landet, varemot antalet handpressar så
småningom nedgått, och numera användas sådana endast undantagsvis. Att
digel-tryckpressar funnit stor användning och år för år ökas i antal torde icke
behöva nämnas.
För tryckning av tidningar användes länge vanliga snällpressar, som
dock under 1860- och 1870-talen, då upplagorna började stiga, efterträddes
av franska dubbelpressar (från Marinoni eller Alauzet). Tidningarnas
upplagor fortforo dock att ökas, och 1881 infördes den första
rotationspressen, som sedermera efterföljts av allt flera, så att antalet numera (1915)
utgör c:a 80. En maskin är av franskt ursprung, en, konstruerad för
tryckning av annonser i två färger, av engelskt-amerikanskt, de övriga av tyskt.
Den första sättmaskinen, linotyp, infördes från Amerika. För närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
