- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
147

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sociala hjälpverksamheten. Av Karl J. Höjer - Socialförsäkringen - Sjukförsäkring och moderskapshjälp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tisk anpassning efter behovet. Vi ha i alla fall på den vägen lyckats bygga
ut vår socialförsäkring till ganska god effektivitet. Ännu återstår dock
naturligtvis mycket att göra.

Kärnan i all socialförsäkring bildas av de tre huvudgrenarna
sjukförsäkring, invaliditetsförsäkring och ålderdomsförsäkring. Omkring dessa
gruppera sig moderskapshjälpen, barnpensioneringen (barnbidragen) och
arbetslöshetsförsäkringen. En särskild ställning intager försäkring för
olycksfall i arbete och för yrkessjukdom. Till sist kunna vi även räkna de s. k.
lytesersättningarna till socialförsäkringarna. Låt oss då till att börja med
titta litet på vår sjukförsäkring och den med denna kombinerade
moderskapshjälpen.

SJUKFÖRSÄKRING OCH MODERSKAPSHJÄLP.

På detta område ha vi fått nöja oss med en frivillig försäkring. Vi ha
sedan gamla tider —- med rötter långt borta i medeltidens skrån och gillen
— haft en livskraftig sjukkasserörelse. Denna har staten genom rikliga
bidrag lyckats så utveckla och ordna, att den nu skulle väl fylla sin
uppgift som en social sjukförsäkring, om den omfattade hela eller åtminstone
en kraftig majoritet av svenska folket. Så är tyvärr inte fallet, endast drygt
22 °/o av den vuxna befolkningen är med i de erkända d. v. s. de
statsunderstödda kassorna. En annan ännu mycket mindre del är med i andra
sjukkassor, men dessa lämna ej sådana prestationer, att de fylla kraven
på en social sjukförsäkring, även om de eljest kunna göra en del nytta.
Anslutningen till de erkända kassorna växer efter hand ganska raskt, men
frågan om att ytterligare främja denna utveckling är mycket aktuell.

De erkända kassorna äro organiserade i två »våningar», dels mindre
lokalsjukkassor, dels större centralsjukkassor, de förra med starkt
begränsade uppgifter, de senare med de mera omfattande och dyrbara uppgifterna.
Den som tillhör en viss lokalkassa, tillhör därmed automatiskt även
nrot-svarande centralkassa. Man har rätt att inträda i bosättningsortens erkända
kassa, så snart man är i åldern 15—40 år och har god hälsa. I en del
kassor finnes även rätt till vissa förmåner för medlems barn, men dessa
äro dock icke att anse som medlemmar.

För ett och samma sjukdomsfall skall kassa lämna sjukhjälp under
minst två år i följd, men statsbidrag utgår för en sjukhjälpstid upp till
tre år. I fortsättningen däremot hjälper staten endast i en annan form,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 18:56:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free