- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
168

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höjandet av folkhälsan, som äro föremål för våra dagars utredningar och
praktiska organisationsarbete: förbättring av folknäring och över huvud
befordrande av goda och sunda levnadsvanor.

Att vi emellertid fortfarande icke kunna känna oss alldeles lugna för
angrepp av häftiga epidemier, därom ha vi fått skrämmande erinringar
genom dels den våldsamma pandemiska influensan 1918, dels de stora
barn-förlamningsepidemierna 1905 och 1912—13. Tills vidare äro ju smittämnena
vid dessa sjukdomar allt för ofullständigt kända, och grundvalen för ett
rationellt bekämpande saknas därför ännu.

LASARETTSVÄSENDET OCH SJUKVÅRDEN.

Det första offentliga sjukhus för akut sjuka i Sverige torde vara det på
1720-talet vid Uppsala universitet, närmast för undervisningsändamål
inrättade, s. k. nosocomium academicum. Sjukhuset måste dock snart nedlägga
sin verksamhet och kom först ånyo i gång på 1740-talet under Rosén von
Rosensteins ledning. Ett i Stockholm länge förberett sjukhus öppnades
äntligen 1752. Detta, som ställts under överinseende av tvenne
serafimerrid-dare och därför benämndes Kungl. Serafimerordenslasarettet (»Seraf
imer-lasarettet»), var avsett att mottaga sjuka från hela landet och att jämväl
tjäna som praktisk utbildningsanstalt för läkare. Till dess underhåll hade
medgivits upptagande av vissa frivilliga avgifter, såsom sammanskott vid
barndop och bröllop, kyrkokollekter m. m. Det visade sig emellertid snart,
att svårt sjuka och sängliggande omöjligen kunde transporteras från
avlägsna trakter till huvudstaden och att ändamålet med Serafimerlasarettet
som ett rikssjukhus redan av denna anledning var förfelat. Andra städer
började därför snart planera egna sjukhus, och sedan riksdagen 1765
beslu-tit, att de län, som upprättade sådana, finge åtnjuta samma förmåner som
Serafimerlasarettet och sålunda behålla de insamlingar och kollekter, som
eljest skulle utgå från länen till detta, började så småningom, efter hand
som tillräckliga »fonder» insamlats, mot slutet av 1770 och framför allt
under 1780-talet sjukhus inrättas i ett flertal län. Storleken av dessa s. k.

PLANSCH A MOTSTÅENDE SIDA. Scenen är en bondstuga för snart ett sekel sedan,
obekant var, lillen är sjuk och mor i huset har inte sett sig någon annan råd än att
skicka efter doktorn (såvida det nu inte, glasögonen och den höga hatten till trots, rör
sig om en av bygdens egna oskolade och olegitimerade koryféer på läkarekonstens
område). Doktorn tar just den lille patientens puls, och mor avvaktar hans
konstförståndiga utlåtande; till vänster sitter skjutspojken på ett omkullstjälpt tråg och styrker sig
med en bit bröd. — Laverad blyertsteckning av A. G. Koskull. Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free