- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
224

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med nödtorftigt försvenskade engelska ord och vändningar. Numera finns
denna svensk-amerikanska, som för övrigt på ett utmärkt sätt använts även
i litteraturen — framför allt av författarinnan Anna Olsson — kvar endast
i gamla farmarbygder på prärierna. Det bör framhållas, att det uppväxande
släktet icke adopterar detta språk. Svensk-amerikanskan upphör, såsom
man träffande uttryckt det, med första generationen; den andra lär sig i
regel engelska korrekt och glömmer till och med snart nog sitt fädernespråk.
Sedan numera Augustanasynoden övergått till att i allt större utsträckning
förrätta gudstjänsten och andra kyrkliga handlingar på engelska, emedan
den yngre generationen icke förstår eller icke vill lära sig svenska, kommer
dennas användning i dagligt tal att bli ytterst beskuren.

Det har skrivits mycket och mycket överdrivet om detta
svensk-amerikanska blandspråk — en sådan rotvälska, som »Bref te Nyman Wærnor av
C. A. Tollén» (pseud. för Ninian Wærnér) äro skrivna på, har naturligtvis
aldrig existerat. Men åtskilliga stående vändningar, ibland ganska lustiga
och lätt föranledande missförstånd, torde ha en mer än individuell giltighet,
såsom t. ex. »om jag sliper bra, filar jag bättre», d. v. s. om jag sover bra,
mår jag bättre, och »det är isigare att spänna dalern än kipa honom»,
d. v. s. det är lättare att göra av med än tjäna pengar, »jag lusa min
hustru», d. v. s. jag förlorade (loose) min hustru o. s. v. Ernst Skarstedt, som
ägnat språket ett mycket roande kapitel, har dessutom ett par lustiga
individuella fall, av vilka här ett må anföras. Till en farm kom en dag en agent,
och på frågan, var mannen vore att träffa, svarade hustrun: »Han ligger där
borta vid väggen och grisar», d. v. s. vid vagnen (wagon) och smörjer
(grease) den.

Omätlig är de religiösa samfundens betydelse för de tidigaste
emigranterna. Efter hand stod en stab präster och lekmannapredikanter redo att
sörja för deras andliga vård. Det har också framhållits från amerikanskt
håll, att den kyrkliga fostran med den grundliga bibel- och katekeskunskap,
som våra emigranter erhållit i hemlandet och som tillvaratogs och
förkovra-des i de efter hand uppväxande svensk-amerikanska församlingarna, givit en
fastare och mer disciplinerad hållning åt deras livsföring än emigranters av
annan ras, samtidigt som härigenom det nationella arvet i det längsta
bevarades. Urgammal svensk bondefrihet gav också åt många av de svenska
emigranterna ett handlag för allmänna värv, som kom dem väl till pass, när
det gällde att bygga upp ett nytt samhälle från grunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free