- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
281

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

prydda med stora, fula
siffror eller huvuden med
ornament, som fyllt större
delen av märket, allt i
hårt färgtryck. Dylika
märken äro ganska
smaklösa, och en jämförelse
med vad som förekommit
i andra länder blir
nedslående för oss. En
ändring till det bättre är dock
skönjbar.

Av synnerligt stor
betydelse för landsbygden,

Gammalt och nytt mötas: telegrafledningarna dragna över
fornlämningar på K jula ds i socknen med samma namn i
Södermanland. — Träsnitt efter teckning av O. Hermelin
i »Förr och nu» (1871).

särskilt för avsides belägna och glest befolkade trakter, ha postverkets
bussar och linjer varit. 1938 var antalet postbussar 123 st. och den trafikerade
våglängden 4,400 km.

Den elektriska telegrafens genombrott kom på 1840-talet. Tidigare
före-kommo i Frankrike och Sverige (se ovan) optiska telegrafer, d. v. s.
signalstationer, vilka meddelade sig med varandra genom godtagna signaler.
Amerikanaren Morse uppfann 1832 ett användbart elektriskt telegrafsystem, och
därefter inrättades järnvägstelegrafer i åtskilliga länder samt något senare
telegraflinjer för allmänt bruk.

Den första elektriska telegrafförbindelsen i Sverige anlades 1853 mellan
Stockholm och Uppsala. Detta år är också födelseåret för Svenska
telegrafverket. Nya linjer tillkommo i rask följd, och redan i början av 1860-talet
hade de svenska städerna i allmänhet telegrafförbindelser. För de
nytillkomna järnvägarna hade den nya uppfinningen en mycket stor betydelse,
och alla dylika försågos med egna telegraflinjer. Det svenska telegrafnätet
uppgick 1938 till omkring 14,000 km., oavsett järnvägstelegrafen.

I nästan högre grad än telegrafen är telefonen av världshistorisk
betydelse. Den tillkom först 1860, då tysken Philipp Reis lyckades åstadkomma
en elektrisk telefon. Men det dröjde till 1876, innan en praktiskt duglig
apparat konstruerades. Detta år fick skotten A. G. Bell patent på sin
telefon, som snabbt spred sig över hela världen. 1877 anlades de äldsta enskilda
telefonlinjerna i Sverige, och 1880 öppnades av ett privat bolag ett
telefonnät för allmänt bruk i Stockholm. Samma bolag införde 1881 telefonen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free