- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
353

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN KUSTTRAFIK TILL STORSJÖTRAFIK.

Med tanke på segelfartygens långa utvecklingsperiod från t. ex.
medeltidens klumpiga och långsamma seglare till de eleganta och snällseglande
klipperskeppen på 1880-talet måste man säga, att ångfartygen utvecklades
i en rasande fart. Detta kunde måhända ske mest tack vare den lyckliga
omständigheten, att ångbåtsbyggarna icke hade att i lika stor utsträckning
dragas med den bråte av »åsikter» som segelskeppsbyggarna, och vilken
de ärvt efter gamla förgudade men nu förlegade auktoriteter såsom t. ex.
af Chapman och hans eftersägare.

Redan 1820 sattes, som vi sett, ångare i utsjötrafik mellan
Sverige—-Tyskland, och två år senare började ångfartyget »Stockholm» att befara
Ålands hav på turer Stockholm—Åbo. På Västkusten åter tyckes ingen
ångbåt hava byggts förrän 1833, men tio år tidigare hade »Braut-Anund» ångat
stolt in i Göteborgs hamn efter 16 dagars resa från huvudstaden, där den
var byggd. Från medio av 1830-talet blev trafiken på Tyskland (Liibeck)
allt livligare dels från Stockholm, dels från Malmö. Som vikingarna en gång,
innan de inläto sig på härfärderna åt väster, hade brukat Östersjöns vatten
som skola för fartyg och män, så gjorde också ångbåtsfolket.

Knappt 50 år efter Owens första ångbåtsförsök eller 1853 sattes
ångaren »Hamburger Paquet» i fart mellan Göteborg och Hamburg, alltså som
första ångaren väster om Skagen. Nästan samtidigt sattes andra i fart på
England och Holland, t. o. m. Frankrike. I Medelhavet åter, fastän det
företrädesvis var frukt som därifrån fraktades och sålunda just där
särskilt snabba fartyg hade behövts, använde man emellertid ända intill
1870-talet endast segelfartyg, om än specialbyggda och välseglande. När
Ångfartygs A.-B. Svenska Lloyd i Göteborg och andra satte in ångare dit på
1870-talet, började den sega kampen på liv och död mellan segel och ånga, dess
första följd blev, att seglarna tvingades ut i världshavstrafiken, där
ångfartygen av tekniska orsaker icke ännu kunde på allvar upptaga
konkurrensen, men den för seglarna ödesdigra tävlan hade redan börjat även i
den farten.

Det första oceana försöket gjordes 1858 av den i Nyköping byggda
ångaren »Ernst Merck» (kallad efter en framstående borgare i Hamburg
och som väl till stor del finansierat företaget). Den ägdes — åtminstone
formellt — av stadsmäklaren Johan Holm i Stockholm. Under befäl av
kapten C. Andersson gjorde den bl. a. en resa till Rio de Janeiro. Efter

Sv. folket genom tiderna X. — 23.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free