Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örlogsflotta och skeppsfart under 1800-talet. Av Hjalmar Börjeson - Segelskeppsbyggeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade då Chapman, att »ett välseglande
handelsfartyg borde vara 3—4 gånger så
långt som brett»? Klipperskeppen kommo
stundtals upp i en fart av 17—19 knop,
medan Chapmans, om det så blåste orkan ocb
grejorna höllo, aldrig kommo över 11—12.
Man kan säga, att föregångarna i svensk
skeppsbyggnad voro att finna i Norrland
— som nyss antytts — och icke i södra
Sverige, ehuru de s. k. tongivande
byggmästarna länge mest höllo hus där. Det är därför
helt naturligt, att vårt första av de alltid
fåtaliga svenska klipperskeppen skulle
byggas norr om Dalälven. Sålunda sjösattes i
Sundsvall (1852) briggen »Aegir», byggd av
J. A. Nordström och konstruerad efter den
i yachtseglingens historia världsberömda
skonerten »Amerika». Men Gävle var
samtidigt, tack vare den betydande mannen
Lars Augustin Bång.
Denne Bång är helt visst i vår
skepps-byggnadshistoria en märkesman. Född i
Gävle 1806 och son till en fiskare skulle han först »läsa till präst».
Hans håg drogs dock hellre till yxan och hyveln, och han började så snickra
och sälja husgerådssaker om vintrarna och följa sina föräldrar på fiske om
somrarna. Med åren utbildade han sig till timmerman. När fadern dog,
slog han sig på fiske igen med en galeas, som han själv hade byggt
1832—33.
Detta blev vändpunkten i hans liv. Han erhöll nämligen av några
vänner uppdraget att bygga ett »riktigt» handelsfartyg. Nu vid 31 års ålder
började han att studera matematik m. m. och skeppsbyggnad. Efter ett
besök i Norrköping 1838 för att taga del av en ny konstruktion byggde
han det ena skeppet efter det andra, vissa vintrar kunde han ha ända till
sex skepp på stapeln. Allt som allt lär han hava byggt över 100 fartyg, alla
berömda för vackert utseende och välsegling. Vid världsutställningen i
London 1851, dit han for med sitt nya skepp »Oscar I», fick han för första
gången se ett klipperskepp och beslöt att bygga ett sådant. Under arbetet
L. A. Bång verkade först som
skeppsbyggmästare, sedan som varvschef i
Gävle, vid denna tid en stad, vars
handelsflotta stundtals överglänste
Stockholms och ända till 18i6 i
tonnage var Göteborgs överlägsen.
Varvsdriften fortsattes av hans son,
men den stora eldsvåda, som 1869
lade Gävle i aska, ödeläde även det
Bång ska varvet. —■ Lavering av
Ferdinand Tollin 18-16. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
