Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommo härifrån Martin Mijtens d. y., som fick en lysande ställning i Wien,
och Georg Desmarées, snart en ansedd porträttmålare i Miinchen. I
Danmark verkade länge såsom Konstakademiens ledare Karl Gustaf Pilo; något
senare blev Johan Edvard Mandelberg där använd såsom dekoratör av
kungliga slott. Mest lysande var den kontingent svenska målare, som under
Frihetstiden slogo sig ned i Frankrike, där två av dem nådde första rangens
konstnärskap: Gustaf Lundberg och Alexander Roslin. Lundberg, som i
Paris redan från 1720-talet upptog det för rokokon så typiska pastellmåleriet,
återkom vid 1700-talets mitt till Sverige och blev här den mest eftersökte
porträttmålaren, i vars bästa bilder man alltjämt beundrar den lätta gracen
och den fina färgstämningen. I Frankrike kom däremot Roslin att stanna
men han utförde i Paris åtskilliga porträtt av svenskar (se t. ex. C. F.
Adel-crantz, färgplansch) och vistades sedan ett par år i Sverige. Vi skola
återfinna honom i den gustavianska tiden. Till den hör också Niclas Lafrensen
(d. y.) — en vida större begåvning än fadern — vilken redan från 1760-talet
uppträtt i Paris som miniatyrmålare. Hos Pilo i Köpenhamn och sedan
hos Roslin i Paris utbildade sig Per Krafft (d. ä.), varefter han först i
Tyskland (Bayreuth) och så i Polen vann berömmelse som porträttör. Under
Roslins ledning kom även Lorens Pasch (d. y.), men han återvände snart
till hemlandet, där han under 1700-talets sista årtionden blev den mest
eftersökte porträttmålaren, verksam vid Konstakademien, vars stora prydnader
för övrigt blevo Adelcrantz och Sergel, jämte Pilo (efter återkomsten från
Danmark).
Till den gustavianska perioden höra också Elias Martin och Per
Hille-ström — men de framträdde redan nu under Frihetstiden, och många av
deras scener ur vardagslivet bära denna tids prägel. De voro våra första
egentliga genremålare jämte N. Lafrensen (d. y.). Efter Johan Sevenbom,
som också utbildats i Frankrike, blev Elias Martin tillika vår förste
landskapsmålare av betydelse.
LYXEN OCH DEN FRANSYSKA TONEN.
Även i åtskilliga privata hem kunde man tillåta sig ganska mycken lyx
och festglädje — trots överflödsförordningarna. »Stockholm leker,
Stockholm dansar», klagades det i en visa. Och redan innan fred var sluten,
framträdde man, ej minst vid hovet, åter med stor ståt och pomp. Historikern
Sven Lagerbring (som var född 1707) yttrar i sitt, på äldre dagar författade
Sv. folket genom tiderna VI. — 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
