Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som enda medlet till utöfvande af nfigon
landsherr-lig makt och uppsigt öfver den mäktiga hierarkin,
och med så mycket större rätt, som Biskoparne
jem-te sin andliga makt äfven innehade jordiska
besittningar och rättigheter med stort inflytande på
samhällets verldsliga angelägenheter och således vid
deras tillsättande afseende borde göras så väl på
fäderneslandets väl som på kyrkans. Af
Konungar-ne var kyrkan äfven i de nordiska rikena ej blott
begåfvad med gods, men äfven förlänad med
vä-sendtliga fri- och rättigheter, synnerligen genom
frikallelsen för dess jordbesittningar från de till
Konungen utgående laga utskylder, och
denomhugsam-het, livarmed kyrkans prelater skynda, att af
hvarje på thronen uppstigande Konung erhålla ny
stad-fästelse derå, visar, huru de ansågo dessa kyrkan
och lag, alt vid hvarje ledighet af ett biskopsdöme intet nytt
val till återbesättande deraf fick ske, innan först Konungens
tili&tetsé dertill blifvit inhemtad; och sedan måste den valde
före invigelsen i sitt embele hos Konungen söka stadfästelse
af valet och svårja strång tro- och huldhetsed, för att
komma i besittning af de till kyrkan hörande gods och i
utöf-ning af de dermed åtföljande verldsliga råttigheter.
Detsamma var förhållandet i England, der åfven Konung Johan
efter den långa och för honom så förödmjukande striden med
Inoocentius III vål i det slutliga fredsfördraget med Påfven
år 1213 medgaf kyrkan full valfrihet, derigenom afstod
från all lillsåtlnings- eller ntnåmningsråit, men förbehöll sig,
att före valen hans tillåtelse dertill först skulle infordras och
sedan hans stadföstelse derå sökas; Gregorius IX lill och med
i en år 1239 ntferdad bulla uttryckligen förböd
domkapitlen att vål ja sådana mån, som icke voio Konungen
behagliga, och Urban IV, då Brittiska Biskoparne sökte få de af
dem på mölena i Marion (1258) och Lambeih (1261)
fattade beslut till skydd mot de många ingreppen i Engelska
kyrkans friheter bekråftade af den Heliga Stolen, vågrade
detta, emedan Konungens fullmäktige i Rom gjort
invåndnin-gar deremot? ”Qua (statuta) licet ex soi forma viderentur
”honeslatem et justiiiom continere, tamen celsitodtni tuae
”deferre volentes illa disttiHmus confirroare.” Jfr för öfrigt
foreg. Bandet, not. 1526—1531.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
