- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
84

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herrar afsågo uteslutande sitt eget fäderneslands
fördel och ville, att Finnland skulle antingen förenas med
Ryssland, eller ock göras till en sjelfständig stat och
således i alla händelser skiljas från Sverge. Men
mot dessa utnämningar och planer reste sig Élisabets
gunstling Lestocq och franska sändebudet i
Petersburg Chetardie in. il., hvilka med understöd af några
andra herrar, dels holsteinska och svenska utliggare,
dels fiender till bröderna Restuschew, Ivckades öfver-

7 41

tala kejsarinnan att återkalla den förra utnämningen
och i stället afskicka Romanzow, hvilken icke hörde
till Bestuschews parti och general Luberas, hvilken
var gynnsamt stämd mot hertigarna af Holstein och
derföre beredvilligt lånade sig till utförandet af de
planer, Elisabet hade uppgjort till fördel för nämnde
furstehus.

i Februari 1743 öppnades mötet. Svenska
regeringen, något öfvermodig till följe af den lycka,
hyarmed Bestuschews anhängare blifvit från
freds-verket undanträngda, säges hafva till en början
begärt icke blott gränserna enligt freden 1721 utan
äfven Wiborg och Kexhohn samt någon
penninge-ersättning; ty, sade man, det var dock egentligen för
Eiisabets skull, som kriget blifvit företaget.
Naturligtvis kunde hvarken anspråket eller det löreburna
skälet gifva anledning till några allvarliga
ölverlägg-ningar.

Ryssarna å sin sida ville till en början behålla
qvar alla sina då innehafda eröfringar; d. v. s. hela
både Finnland och Aland. Gyllenborg, häröfver
uppskrämd, vände sig till sjömagterna och Frankrike
med anhållan om hjelp; och derjemnte i hemlighet
till Elisabet sjelf med försök att uppreta henne mot
Bestuschew, att smickra hennes stolthet och vinna
hennes bevågenhet m. m., hvarföre man också
iakttagit den försigtigheten att i de många mot
Ryssland rigtade smädeskrifter, som utkommo, icke låta
inrycka något anfall mot hennes egen person. Pia-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free