- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
234

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade blifvit tillställda hufvudsakligen af riddarhuset,
hvarför ock hos den stora och mindre klarsynta
allmänheten de båda begreppen adelsmän och llaltar
ofta sammansmälte. 1 denna rigtning fortgick och
utbildade sig det vanligaste ofrälse tänkesättet; och
missbelåtenheten ökades till följe af Hatt-partiets
sednare styrelse och af så väl det pommerska kriget
som den ständigt växande oenigheten och
riksskul-den. Oviljan mot adeln, såsom liktydig med
Hattpartiet, återupplifvade ock den gamla oviljan mot
adeln såsom ett privilegieradt stånd; i synnerhet som
dess medfödda företrädes-rättigheter redan nu började
förlora det stöd af öfverlägsenhet i bildning och
förmögenhet, hvarpå de tilllörene hvilat- Ofvertygelsen
om deras orättvisa och förnuftsvidrighet blef ock mer
och mer allmän och djup till följe af de redigare
begrepp, de fördomsfriare åsigter, som hos svenska
folket alstrades genom friheten, genom den stigande
upplysningen och genom den slutligen införda
tryckfriheten. Så bidrogo händelserna 1738—1743 till
utbildande och stadfästande af den sinnesstämning,
som under frihets-tidens sista år, eller omkring 1770
angrep och sökte tillintetgöra adelns företräden. Det
var genom statshvälfningen 1772, som detta
frihetstidens framåtskridande äfven på jenmlikhetens bana
blef afbrutet, och de adliga företrädes-rättigheterna
för den gången och af konung Gustaf den tredje
räddade.

En fjerde följd af händelserna 1739—1743
angick bondeståndets politiska magt. Vid det fria
statsskickets ordnande hade denna visserligen blifvit okad
mot förut, men icke till full likhet med de andra
ståndens. Att den likväl skulle framdeles utvidgas,
det låg i statsförfattningens anda, och en början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free