Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96. Otaliga vittnesbörd så af Romerska som Ryzanlinska
författare intyga, att Geterna och Göterna voro samma
folkstam, eller att de sedan kallades Göter, som förut varit kallade
Geter. Äfven, sådana Geterna serskilt och Tlnakerna i
allmänhet blifvit af Herodotus beskrifna, träffas mellan dera och våra
nordiska förfäder i lynne, i seder och bruk, i lära och tro en
liksiämmighet, som ensam väl icke alltid är tillräcklig att bevisa
slägtskap mellan tvenne folk, här likväl blir ett gällande
vittnesbörd, då så många andra intyg tala för en gemensam härkomst.
Till Geternas land, såsom lill kända länder, till bekania folk,
rigtade äfven de från norden utvandrade Göter sill tåg. Dessa
synas från sin första ankomst så hafva sammansmält med de vid
Svarta Hafvet ännu boende Geler, alt åfven de äldsta skriftställare,
som lefvat dessa tider närmast, bland dem sådana, som Sjelfva
till härkomst voro af dessa folkens ätt, icke veta att mellan dem
antyda någon skilnad. En sådan sammansmältning af tvenne
folk, af begges fornsågner, minnen, lagar och seder, inom en
tid af den korta sammanvaro som Göternas och Geternas, innan
de tillsamman uppträda och af häfderna omtalas såsom ett folk,
är svårligen tänkbar, utan att de tillhört samma stam eller varil
nära stamförvandter. Så föra oss alla spår till Thrakien, alt
der söka forn-göternns hem före deras utvandring till norden.
37. Det landet åter, hvarifrån Asa-stamraen kom, kallades
Asaland och låg öster om Tanais, säger oss, såsom vi sett, den
nordiska sagan (23). En forntida författare. Strabo, som lefde
vid tiden af Christi födelse, i Augusti och Tiberii regeringstider,
och hvars stora, vigtiga geografiska verk ännu i XII och XIII
århundraden icke var bekant bland de vesterlåndska folken och
vål aldraminst kändi af de nordiska eller Isländska sagoskrifvarne,
kallar det utefter östra sidan af Maeoliska (Asowska) sjön, från
norra foten af Kaukasus upp till Tanais liggande landet elt A si a
för sig. I della Asaland, det egentliga Asia uti inskränktare
mening, bodde, säger han, folket Aspurgianer (af Grekiska
ordet Jlvqyoe, borg), således efter orden Asaborgare, invånare i
Asaborg eller Asgård. Med dera bodde, i samma Asaland,
åfven andra folkstammar,, till en del skilda genom olika seder
och språk. Grekerna kallade dem alla med elt gemensamt namn
Maeoler. I delta gamla Asaland, så vål vid Kimmeriska bosporen
som vid Tanais och ännu högre upp vid Dons och Donäels
förening, träffas en förvånande mängd af ättehögar, icke mindre
märkvärdiga genom sin höjd och vidd, än sina med konst murade
hvalf under jorden. I de flacka nejderna ofvanom fästningen
Asow har man ingen annan utsigt ån från dessa kullar. Söder
om Tanais och Kuban, vid nordliga foten af Kaukasus, år
mängden af dem så otalig, alt en af sednare tiders resande från en
enda ståndpunkt räknat ända till 91 sådana ättekullar. Nu äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
