Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
I korthet torde kunna sägas att en metod, som i så hög grad som
Pohls är beroende på en rättvisande termometers storlek och form, icke
kan vara att rekommendera. Någon Öfverensstämmelse mellan Bouis och
Pohls metoder finnes ej heller och kan svårligen väntas. Kommer så
dertill att man såsom jag visat icke har någon tillförlitlig ledning af
smält-punktsbestämningar af fett, för att bedöma vare sig dess ursprung eller
»stearinhalt» (hårdhet), så hjelper det föga hvilken sådan metod man
använder.
Att långsamt uppvärma den i fett doppade termometerkulan i vatten
och observera när fettet lossnar eller smälter är också, såsom man lätt
öfvertygar sig om, en dålig metod.
Man torde derföre med skäl kunna säga att det öfverhufvud icke gifves
någon tillförlitlig metod för smältpunktsbestämning.
7) Fettet och syrorna böra, innan någon smält- eller
stelnings-punktsbestämning göres, upphettas.
Såväl Prof. K. som D:r S. hålla för troligt — bevis anföras icke —
att en hastig upphettning*) af fettet till 150° skulle förändra detsamma
och de deraf framstälda syrorna. Så är emellertid icke förhållandet\
åtminstone inverkar icke upphettning till denna temp. på smältpunkten af fettet
eller stelningspunkten af syrorna.
Pett börjar ju, säga läroböckerna, icke att sönderdelas förr än vid
upphettning till 250° och feta syror och oljsyra kunna destilleras
oförändrade dels i vacuum, dels med öfverhettad ånga vid ungefär denna temp.
D:r S. påstår t. o. m. att äfven »uttvättning med vatten» af de i
vatten olösliga syrorna — hur skall eljest mineralsyran efter tvålens
sönderdelning aflägsnas? — »med säkerhet torde» medföra en förändring af
syrornas egenskaper — detta »lider intet tvifvel» säger D:r S. — samt
gör ett stort nummer af detta sitt om obekantskap med ämnet vitnande
resonnemang.
Jag vill först med exempel visa att en upphettning af fettet till 150°
icke förändrar dess smältpunkt.
a) Amerikanskt ister, »White röse», ger, smält vid c:a 60°, enligt Bouis
en smältpunkt af 45°—49° (börjande och slutad smältning). Efter
upphettning till 150° erhölls enligt samma method 45°,5—49°.
b) Premier jus frän Köpenhamn gaf, smält vid 60°, 45—48°,5; efter
upphettning till 205° 44°,5—49° enligt Bouis; och resp. enligt Pohl 43°—
44°,5 och 43°—45° (med samma termometer); med en annan termometer
resp.? — 46°,5 och 45°—46°.
c) Oleomargarin från Helsingborg gaf enligt Bouis efter smältning vid
80° en smältpunkt af 36°,5—40°, efter upphettning till 150° 36°—40°.
d) Blandning af pr. jus + oleo i förh. 1:1, upphettadt till samma
temperaturer, gaf resp. enl. Bouis 45°—48°,5 och 44°,5—49°.
e) Nytt prof Pr. jus från Köpenhamn, upphettadt till resp. 60° och 150°,
gaf enl. Bouis resp. 46°—49°,5 och 47°—50°.
*) Här är naturligtvis fråga om en sådan. En långvarig upphettning till 150°
torde kunna förändra smältpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
