Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Danmark..................... 23,o (1880)*) 13,5 (1892);
England ..................... 6,o (1882) 6,o (1892).
Frankrike .................. lO,o (1882) 9,3 (1892).
Förenta Staterna......... 5,5 (1883) 6,3 (1891—92)
Norge ....................... 3,8(1882) 3,o (1890—91)
Schweiz ..................... 14,8 (1881) 6,3 (1891).
Tyskland.................... 18,5 (1881—82) 8,8 (1890—91)
Österrike-Ungern ...... 14,o (1881—82) 9,4 (1889—90)
allt liter à 50 proc.
Den summa, som. i form af tillverkningsskatt, tull å infördt bränvin
samt försäljningsafgift tillfallit staten och kommunerna, har utgjort inalles
1891... 22,216,207, 1892... 23,135,014 kronor.
Bränvinsbränning af renlaf. För denna industri, som låtit ganska
mycket tala om sig, vill jag här lemna en kort redogörelse. Professor
■6\ Stenberg **) fann, att åtskilliga lafvar höllo rätt mycket stärkelse, men
att renlafven (Cladonia rangiferina), som höll vida mindre sådan än
islandslafven och manlafven, deremot i stor mängd innehöll en slags
cellulosa, som lättare än vanlig dylik kunde genom inverkan af
utspädda syror öfverföras till drufsocker; och, som renlafven förekommer
ganska ymnigt i vissa delar af landet och knappt har någon nyttig
användning, der ej renar finnas, borde den med fördel kunna användas
till bränvinsbränning. Med afseende på skörden är bäst att insamla
lafven fuktig men förvara den torkad och krossad. Der den förekommer
i större mängd, anses 1 hektar kunna lemna omkring 2,550 kg. torr
laf. Inmäskningen af lafven tillgick så, att i ett stort träkar, som kunde
uppvärmas med ånga, infördes efterhand den beräknade mängden
utspädd klorvätesyra och torkad laf, hvarvid det visade sig fördelaktigast
att till 100 delar torr laf taga 10 vigtsdelar rå klorvätesyra af eg. vigten
I,i65, som utspäddes med omkring 20 gånger sin volym vatten.
Vanligen erfordrades 8—10 timmars ångkokning af mäsken, hvarefter den
bildade en tjockflytande massa, som vid afsvalning stelnade till ett gelé.
Ett i vatten löst och filtreradt prof deraf fick ej grumlas vid blandning
med stark sprit, ty det höll i sådant fall dextrin, och kokningen måste
då fortsättas. Efter slutad kokning utspäddes mäsken med mycket vatten
och tappades i neutraliseringskärlet, der den blandades med ett
öfverskott af fin rif ven krita eller en lösning af soda, fördes derefter på
kyl-skeppet och slutligen i jäskaren, der den försattes med konstjäst. Af denna
användes en jemförelsevis stor mängd, så att det torra jästmaterialet,
helst 8/q malt och l/9 rågmjöl, ej utgjorde mindre än 15 proc. af lafvens
vigt. Jäsningstemperaturen borde vara 25°—30° samt temperaturen i
jäskällaren omkring 15°. Till fullständig utjäsning åtgingo 4 dygn, och
om mäsken destillerades före 4:de dygnet, blef produkten starkt förorenad
af s. k. stickbränvin. Jäsningen lyckades bäst, om mäsken var mycket
*) Uppgifterna for de tidigare åren äro hemtade ur J. Wolf, Die Branntweinsteuer,
Tübingen 1884. för de senare ur Zeitschrift für Spiritusindust.rie, hvarvid talen för
Danmark och Norge äro beräknade ur skilnaden mellan tillverkning och utförsel och derför
måhända något för låga, alldenstund importen ej medräknats.
**) Öfversigt af K. V.-A. F. 1868, N:o 1 och en särskild broschyr: Om tillverkning
af lafbränvin, Sthlm 1868.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
