Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
föga framträdande egenskaper. Ej lika skarpt karakteriserade äro en
mängd ämnen, om hvilka man ej ännu fullt vet, huruvida de äro
enkla eller blandningar, såsom t. ex. erbium, holmium, thulium,
dysprosium, terbium, gadolinium, samarium decipium, ytterbium.
Likaledes hafva de numera för glödkroppsbelysningen praktiskt vigtiga
ceritmetallerna cer, lanthan och didym varit föremål för närmare
undersökningar, och det har lyckats Auer von Weisbach 1885 att uppdela
didym i två nya element, praseodym och neodym. Monazitsanden
har blifvit en rik källa för ceritmetallerna, och dessas salter erhållas
nu i stora qvantiteter i rent tillstånd.
En mängd andra metaller, som äfven förekomma i den nyare
litteraturen torde tills vidare få anses tvifvelaktiga, hvad beträffar
förekomsten i naturen. Till dessas antal måste man räkna: metacerium,
austrium, norvegium, actinium, idumium, masrium, lucium och kosmium.
Förutom scandium ha ännu ett par metalliska grundämnen spelat
en vigtig roli i det periodiska systemets historia nemligen gallium
och germanium.
Gallium är det första ämne, som verkligen upptäckts med tillhjelp
af gnistspektrum och ej blott bättre skiljts från andra. Lecoq de
^Boisbaudran fann det 1875 i zinkblende från Pierreiitte och upptäckte
det på två violetta spektrallinier, som tydligt visade sig, ehuru halten
blott utgjorde några tiotusendels procent; i zinkblende från Bensberg
har man sedan funnit vida mer eller några tusendels procent.
Framställningen af en större qvantitet gallium är derför en mycket
mödosam operation, och dock förekom på utställningen i Paris 1878 en
flera gram vägande skifva af rent gallium. Metallen liknar till färgen
qvicksilfver och smälter omkring + 30° C. Gallium blef den första
pröfvostenen för det periodiska systemet, och alldenstund Mendelejeff
redan 1869 uttalat den öfvertygelsen, att man hade att vänta
upptäckten af ett nytt ämne med en atomvigt mellan 65 och 75,
motsågs galliums atomvigt med stor spänning, helst som metallens
fysikaliska och kemiska egenskaper syntes motsvara Mendelejeff s
förutsägelser för det hypotetiska ämnet »ekaaluminium». Till en början slogo
försöken ej väl ut och gåfvo särskildt alltför låga värden för egentliga
vigten, hvilket eggade till nya försök. Verkligen visade också en större
mängd ren, elektrolytiskt afskild metall eg. vigt 5.9, hvilket alldeles
öfverensstämde med det af Mendelejeff för ekaaluminium beräknade
värdet; atomvigten var 69.8. Räkning och försök öfverensstämde
märkvärdigt väl, och till och med elementets förutsagda flyktighet hade
hållit streck. På en gång såg man sig stäld framför möjligheten att
från redan bekanta grundämnens egenskaper sluta till ännu obekantas
tillvaro och egenskaper. Dertill kom, att man i gallium funnit ett
högst märkvärdigt element med skarpt utpräglad karakter.
Germanium upptäcktes 1885 af Winkler i ett mineral, kalladt
argyrodit, hufvudsakligen innehållande silfver och svafvel, och i detta
mineral uppträdde det nya ämnet såsom sulfosalt på samma sätt som
och i förening med arsenik och antimon, från hvilka det skiljer sig
deri, att dess svafvelförening är hvit. I likhet med gallium befanns
det alldeles motsvara ett af Mendelejeff förutsagdt ämne, kalladt
»eka-silicium». Dess atom vigt är 72.3. Blott i ett afseende har germa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
