Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
lås för eldstaden under pannan och förvara nycklarne dertill, Öppna
låsen, när brygden, börjades och igenläsa dem, när den slutats. Vidare
borde de, ej blott medan brygden påginge, utan ock, så ofta de
dessemellan funne nödigt, infinna sig hos bryggaren och tillse, att ej någon
brygd anstäldes hemligen eller utan accis. För brytande af åsätt lås
stadgades höga böter.
Med 1776 års författning har lagstiftningen rörande
maltdrycks-beskattningen nått sin höjdpunkt, och denna författning var den sista
i hithörande frågor. Efter denna tid och redan förut trädde
bränvinslagstiftningen mer och mer i förgrunden.
Äfven i annat röjde sig en ny tid, särskildt hvad beträffar
skråtvånget samt förhållandet mellan land och stad, hvilka förut varit genom
tullmurar skilda från hvarandra. Genom kongl, brefvet den 27 Aug. 1799
samt kongl, kungörelsen den 19 Aug. 1801 förklarades salu brygd fri för
hvarje välfrejdad person utan burskap, dock alltid mot behöriga afgifter
till kronan och staden. Genom kongl, förordningen den 30 Nov. 1810
afskaffades från och med 1811 all landtull äfvensom accis för varor, som
fördes från inrikes ort till stad. Den egentliga saluaccisen uppbars dock
fortfarande af städerna för varor, som af landtbefolkningen infördes till
staden, men så småningom började den ena staden efter den andra afstå
från denna accis, och från 1833 för landets öfriga städer och från 1848
för Stockholm har den varit alldeles afskaffad och dermed bl. a.
tillverkning och försäljning af maltdrycker fri från hvarje skatt.
Med 1844 inträdde den svenska maltdryckstillverkningen i ett nytt
skede, i det att F. Itosenqvist af Akershult då införde den bajerska
bryggmetoden härstädes. Denna karakteriseras genom tjockmäskning och
underjäsning samt ger ett väl utjäst, klart och hållbart Öl, hvaremot förr
här tillverkade maltdrycker voro öfverjästa och till sin art liknade
nutidens svensköl och’ fatsvagdricka.
För bedömandet af maltdryckstillverkningens utveckling under de
senare åren och dess nuvarande ståndpunkt har man en ganska god
ledning i de uppgifter, som både 1880 och 1890 genom Kgl. Majrts
befallningshafvande infordrats och erhållits öfver bryggerierna i riket, de
af dem använda råämnena samt mängden erhållna produkter, båda
gångerna på begäran af de resp. komitéer, som vid dessa tillfällen haft
i uppdrag att utarbeta förslag till beskattning af maltdrycker.
Vid studiet af dessa upppgifter, jemförda med de af Svenska
Bryggareföreningen 1894 upprättade tabeller, som i fråga om antalet
bryggerier 1890 och deras afverkning torde förtjena vitsord, finner man,
att antalet större och mindre salubryggerier, som 1880 var 374, år 1890
ökats till 552. Indelas de i grupper efter maltafverkningens storlek, får
man den å nästa sida upptagna tabellen.
I Kommerskollegii redogörelse för fabriker och manufakturer
förekomma naturligen också bryggerierna, men dessa upptagas för 1890
till 169, hvadan man har anledning antaga, att endast de större
bryggerierna lemna uppgift till näringsstatistiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
