Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
I Wurtemberg har man vid eldning å lokomotiv med torf under åren
1862—68 i medeltal fått resultatet: 1.58 skärtorf mot 1 ton stenkol
(Tekn. Tidskr. 187*3, 84). Vid Sparkjær i Danmark har man fått ungefär
samma resultat. Några direkta försök öfver förhållandet vid trapprost
föreligga ej, men man torde kunna antaga, att förhållandet här är
ungefär detsamma. Kalori-talen för torf med 22 % vatten och 5.5 % aska
och för vanliga ångkol med 8 % vatten och 4 % aska förhålla sig som
38.4 till 69 eller 1 kg. stenkol = 1.8 kg. torf.
Vid ett torfpulver af 10 % vatten, som utan svårighet kan
åstadkommas, fås ett effektivt kalorital af 45.2 K. Här bör således erhållas
45 2
en vattenafdunstning af —(57r- ■ 2.7 = 4 kg.; men äfven andra fördelar med-
följa eldning med pulver, i det att luftöfverskottet kan nedbringas till
ett minimum, utan att man behöfver befara koloxid eller kolväte i
förbränningsgaserna, hvarigenom effekten af pulvereldning ytterligare
ökas. Erfarenheten såväl vid Karpalunds sockerfabrik som vid
Sahl-ströms fabrik i Jönköping, der pulvereldning under längre tid försökte,
samt från en fabrik i Stockholm, ger också vid handen, att pulvereldning
med torf ger ungefär samma effekt som eldning med stenkol å planrost.
Med torfgaseldning bör fås samma effekt som med torfpulver om
torfven i båda fallen är lika torr och gasgeneratorn stäld omedelbart
framför ångpannan; ty lufttillförseln kan i båda fallen regleras lika
förmånligt.
Torf kontra stenkol och ved. På grund af hvad, som nu anförts,
är det lätt att beräkna, hvilket som med en rationel torfberedning
ställer sig fördelaktigast att använda som bränsle, torf eller stenkol.
Räkna vi, att 1 ton lufttorr maskintorf å mossen kostar 3 kr., och
lägga dertill 20 % vinst med 60 öre, frakt tiil lastageplats med 50 öre
och sedan i medeltal 100 km. jernväg, eller motsvarande sjöfrakt —
längre jernvägsfrakt torde ett dylikt bränsle ej tala vid — med 2.so kr.,
så fås ett inköpspris hos konsumenten af 6.90 kr. pr ton.
Stenkolspriset torde f. n. i medeltal kunna antagas till 13 kr. pr ton i
hamnstad. Då nu stenkolets bränslevärde i förhållande till torfvens, båda på
vanligt sätt använda, är som 1.8: 1, skulle torfven för att ej bli för
dyr få kosta 7.20 kr. pr ton eller 30 öre mer än som beräknats.
Härvid är att märka, att stenkol inne i landet kostar betydligt mer
än 13 kr. pr ton och att, om en stor torfindustri skall arbeta sig fram
i Sverige, konkurrensen med stenkol till en början bör upptagas inuti
landet och ej i hamnstäderna. Användes deremot torfpulver för
eldning, så blir med ett tillverkningspris af 8 kr. pr ton och samma
kostnader i öfrigt som för maskintorfven priset hos konsumenten 12.90 kr.
eller ungefär detsamma, som stenkol kostar i hamnstad, således inne i
landet billigare än stenkol, hvarmed det eger ungefär lika effekt.
Tillverkas pulvret deremot af fiberhaltig torf, då priset blir högst
5 kr. pr ton, så blir kostnaden för konsumenten enligt samma
beräkningsgrund som förut 9.3o kr. pr ton, således billigare än stenkol.
Eldning med torfpulver är dessutom rökfri, en stor fördel framför
stenkolseldning å planrost. Då torfbriketter gifva föga bättre resultat vid
eldning än god maskintorf, men äro, om fibrerna ej medräknas, dubbelt så
dyra, så kunna de ej konkurrera med stenkol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
