Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Fabrikationen af maltdrycker står numera högt i de skandinaviska
länderna, om än det tyska ölet ännu är öfverlägset i smak. I Sverige
funnos år 1895 265 bryggerier2) med en tillverkning af 1,750,000 hi. öl,
hvars fabrikationsvärde var 18 mill. kronor. För Sverige äro de största
utställarne Aktiebolaget Stockholms bryggerier med ett aktiekapital af
7,5 mill. kronor, Aktiebolaget Stora bryggeriet, Munchens
bryggeriaktiebolag, St. Eriks bryggeriaktiebolag i Stockholm samt J. A. Pripp & Son
i Göteborg. Christiania bryggeriers Forening, som omfattar de nio
största bryggerierna i Kristiania, representeras också på utställningen.
För Danmark saknas Gamle Carlsbergs bryggeri, troligen derför att
fabriken ända har verldsrykte för banbrytande verksamhet inom
jästren-kulturen, hvaremot »Aktieselskabet de forenede Bryggerier» representeras.
Dess aktiekapital är 6 mill. kronor och årsproduktion 600,000 hi. öl.
Den senaste nyheten inom bryggeritekniken, nemligen den s. k. »F. F.
processen», för någon tid sedan beskrifven i Teknisk Tidskrift, förevisas
icke å utställningen.
Näst sockerindustrien är sprittillverkningen den största kemiska
industrien i Sverige. Året 1895—96 producerades i 129 brännerier något öfver
33 mill. liter bränvin med 50 % alkohol. Produktionspriset var utom
skatt (50 öre) 13 öre pr. liter. Beymersholms nya spritförädling
saktie-bolag i Stockholm och Svenska spritförädlingsaktiebolaget i Karlshamn
äro de förnämsta utställarne.
Ända till de sista åren hafva vi knappast haft någon egentlig
vinindustri i Sverige. På utställningen har denna nya och, som är att
hoppas, för framtiden vigtiga och stora industri två framstående
representanter: Svenska vin fabriksaktiebolag et och Nordiska
Champagneaktiebolaget. Det senare utställer endast champagne, beredd af krusbär,
mycket god, det förra både god champagne och andra vinsorter, bland hvilka
märkas vin (af blåbär?) med bordeaux- och bourgogne-smak samt
desert-vin m. fi. sorter. Särskildt torde ett desertvin af björnhallon kunna
framhållas för sin utmärkta smak. Denna industri, som arbetar efter
vetenskapliga metoder med olika renodlade jästsorter för olika vinslag,
är vard all framgång. Vi importerade år 1895 vin, hvaraf en stor del
torde vara beredd af svenska skogsbär, för 2,7 mill. kronor. Dock torde
det dröja, innan fördomarne mot det svenska bärvinet blifva utrotade.
Porslins- och glasindustrien, med ett tillverkningsvärde för hvardera
af resp. 3 och 5,5 mill. kronor är synnerligen väl representerad å
utställningen af Rörstrands och Gustafsbergs fabriker samt af Kosta, Eda,
Beijmyre och Glafva glasbruk. En nyhet inom porslinsindustrien är
det »kristalliserade» porslinet. Lyxglasfabnkationen synes stå högt hos
oss, hvaremot spegelglasfabrikation saknas. Fönsterglasutställningen från
Glafva är synnerligen beaktansvärd för våra förhållanden.
Såväl Danmark som Ryssland hafva präktiga porslinsutställningar.
Till den kemiska industrien torde slutligen i viss mån äfven kunna
räknas Cementtillverkningen, som 1895 frambragte 57,000 ton cement
med ett värde af 1,6 mill. kronor. Denna industri ökar oafbrutet
till-verkningsqvantiten och har säkert en stor framtid för sig. Skånska
cementaktiebolaget är den förnämsta utställaren.
2) Säkerligen funnos minst dubbelt så många salubryggerier, ehuru de mindre ej
upptagas i kommerskollegii berättelser. Se också denna tidskrift IX, 51 (1897). Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
