Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
forskare förhållandet 15 . og : 1 mellan syre och väte, hvilket grundade
sig både på Dumas’s, Erdmanns och Marchand1 & försök öfver vattnets
sammansättning samt på Regnaults vägningar af gaserna. De på
förhållandet 15.96: 1 beräknade atomvigterna hafva genom Meyers och
Seuberts tabell fått en vidsträckt användning.
Nu, då det oriktiga i förhållandet 15 .96: 1 framgått af Morleys
och andra forskares samstämmande resultat, synes ögonblicket vara
inne att afhjelpa den uppkomna olägenheten. Visserligen har man
2
anmärkt, att det nya relationstalet 15 .879 : 1 är säkert på innn af
enheten när och derför har en sådan noggrannhet, att det öfverträffar de
flesta atomvigtsförhållanden, men detta aflägsnar dock ej det
principiella felet i definitionen. Dessutom kan man för de närmaste
årtiondena ej hoppas vinna någon större skärpa i förhållandet mellan
syre och väte, medan deremot många andra förhållanden redan nu
kunna bestämmas med ett mindre relativt fel. Detta beror på de
särskildt stora tekniska svårigheter, som vidlåda bestämningen af
förhållandet mellan syre och väte. Man kan med säkerhet förutsäga, att
äfven den framtida utvecklingen af den mätande kemien ej kommer
att göra någon väsentlig ändring häri, och på sådant sätt skall det
alltid finnas många atomvigtsförhållanden, som kunna mätas med större
noggrannhet än förhållandet mellan syre och väte. Det principiella
felet skulle alltid åter göra sig gällande, om man ville försöka att utgå
från basen H = 1.
Gent emot ett skäl, som ofta anföres, nemligen att ställningen som
naturlig enhet tillkommer vätet, emedan det har den lägsta atomvigten,
måste betonas, att denna ställning blott är en provisorisk och ingalunda
kan anses vara säker för all framtid, då ju möjligheten af element med
lägre atomvigt ej är utesluten.
Seubert anser visserligen, att ur teoretisk synpunkt H = 1 såsom
bas vore att föredraga, men medger, att för praktiska ändamål 0 = 16
såsom norm ger lämpligare talförhållanden.
Landolt slutligen uttalar sig äfven för 0 = 16 såsom norm och
framhåller, huru för närvarande tre olika atomvigtstabeller äro i bruk,
nemligen dels Meyers och Seuberts, dels Ostwald’s, dels Clarkes, hvilket
medför olägenhet och osäkerhet vid analysberäkningar.
Komitén har i öfverensstämmelse härmed enat sig om följande
förslag:
I. Såsom basis för atomvigternas beräkning antages syrets
atomvigt till lö.ooo, och de andra elementens atomvigter
skola beräknas på grund af deras omedelbart eller
medelbart bestämda föreningsförhållande till syret.
II. Såsom elementens atomvigter föreslås för praktiskt
bruk de i följande tabell upptagna värden, hvilka enligt
vetenskapens nuvarande ståndpunkt äro de sannolikaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
