Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
tivämnena» approximativt motsvara summan af smältbara kväfvefria»
extraktivamnen och smältbar cellulosa, och att man genom att
bestämma vattenextraktet får veta mängden smältbara kväfvefria
extraktivämnen; differensen ger då den smältbara cellulosan. Angående den
smältbara cellulosans näringsvärde råder mycket stor
meningsskiljaktighet. Visserligen kunna många lägre djur, t. ex. sniglar, lösa
cellulosan med tillhjälp af ett i deras lefversekret befintligt enzym, hvarvid
bland annat mannos bildas*). Men däggdjuren ega troligtvis icke
samma förmåga: den cellulosa, som »lösts» i deras tarmkanal, har
sannolikt angripits af bakterier och undergått en regelrätt
förruttnelseprocess, hvarvid metan uppstår. Att metan skulle uppstå af lösliga
kolhydrat, förefaller mindre troligt; de resorberas nog så hastigt, att de
undgå tarmbakterierna. Därför mena somliga, att cellulosabestämningen
är skäligen värdelös och borde ersättas af bestämning af vattenextraktet,
och alla äro ense om Weendermetodens omständlighet och
långsamhet.-Weendermetoden, som gjort vetenskapen så stora tjänster, är numera,
föråldrad och bör undergå en reform, och särskildt är frågan om
cellulosan och kolr^draten på dagordningen. Jag för min del tror, att en
verkligt ändamålsenlig cellulosabestämningsmetod måste använda
enzymer vid kroppstemperatur, ty alla hittills föreslagna metoder äro
alldeles för »hårdhändta».
Jag har nu endast hunnit framställa några hufvudpunkter af frågan.
Den kritik, som Hennebergs förfaringssätt på senare åren blifvit
underkastadt, har sålunda icke ännu ledt till någon genomgripande
omgestaltning af fodermedelsanalysen. Men den har dock medfört en klarare
uppfattning af de funna resultatens innebörd och visat, huru man genom
små förändringar och tillägg till metoden bör kunna få ganska
brukbara siffror. De önskemål, som uppstälts, äro alltså följande: revision
af kväfvefaktorn och använduing af en särskild faktor i hvarje
särskildt fall, anförande af den funna kväfvehalten, bättre extraktion med
eter och om möjligt bestämning af lecitinet, bestämning af
vatten-extraktet och bestämning af pentosanerna, hvilken bestämning, som
anmärkts, måhända kan lämna en hållpunkt för bedömandet af
cellulosans svårsmälthet. Det är på tiden, att äfven i Sverige
uppmärksamheten fästes på bristerna i den nu brukliga foderanalysmetoden.
Schulze2) yttrar följande ord, som jag skulle kunnat använda som
motto: »Ist es auen nach meiner Meinung kaum möglich, auf Grund
unseres gegenwärtigen Wissens die Methoden der Futter- und
Nah-rungsmittel-Analyse in durchgreifender Weise umzugestalten, so hat
es doch schön Werth, die Richtungen zu präcisiren, in denen eine
Verbesserung jener Methoden anzustreben ist. Auch känn es von
Nutzen sein, die Mängel und Fehler klar darzulegen, mit denen die
Futter- und Nahrungsmittel-Analyse in ihrer jetzigen Gestalt behäftet
ist. Wollte man diese Mängel und Fehler unberücksichtigt lassen, weil
die bezüglichen Methoden, in Ermangelung von besséren, von den
Agrikulturchemikern allgemein angenommen und in Tausenden von
*) W. Biedermann u. P. Moritz, Pflügers Arehiv 73, 219, 1898; Naturw..
Rundschau 14» 9, 1899.
2) E. Schulze, Landw. Vers. Stat. 49, 419, 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
