Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
6) Sedan hr Setterberg omnämnt ett egendomligt patent, att göra
alkohol af torf, berättade också hrr Witt och Klason om ett annat, för
ej länge sedan beviljadt, patent att göra alkohol af exkrementer.
7) Hr Berglund omnämnde, att på senare tiden i handeln
förekommit ett ämne, kalladt fast sprit, och undrade hvad detta innehöll,
hvarpå hr Setterberg upplyste, att detsamma var en lösning af tvål i
stark sprit, hvilken lösning vid uppvärmning är flytande, men vid
afsvalning blir fast. Som sprithalten utgör omkring 90 % af vigten, kan
preparatet antändas och brinner då som vanlig sprit.
Om undersökning af wiborghsfosfat.
Af Mats Weibull.
Sedan år 1898, då L. F. Nilson utförde sitt grundläggande arbete
öfver wiborghsfosfat1) hafva mig veterligen inga undersökningar af detta
fosfat blifvit offentliggjorda. Resultaten af Nilson’® undersökning voro
i hufvudsak följande: wiborghsfosfatet, som innehåller 25—30 %
totalfosforsyra, eger i allmänhet en mycket stor löslighet i syror, och 93—96 %
af nämda fosforsyremängd är löslig i sur citratlösning (Wagners
citrat-lösning), samma vätska som på den tiden användes såsom värdemätare
på tomasfosfat; emellertid kunna vid felaktig fabrikation framställas
wiborghsfosfat med betydligt lägre citratlöslighet (67—80 %). Vid
kulturförsök med hafre, ärter och sockerbetor är verkan af den citratlösliga
fosforsyran i detta fosfat »af alldeles samma effekt som den bästa hittills
tillverkade tomasslagg, däri densamma, enligt hvad allmänt är bekant,
täflar med vattenlöslig superfosfatfosforsyra med hänsyn till
kulturväxternas utveckling».
På grund af dessa Nilson*® försök blef det en själffallen sak, att vid
undersökning af wiborghsfosfat använda samma »sura citratmetod» som
begagnats för värdesättning af tomasfosfat, när fråga blef att analytiskt
fastställa värdet af ett visst gifvet wiborghsfosfat. Några jämförande
undersökningar af det slag, som P. Wagner utförde2) öfver relationen
mellan citratlöslig fosforsyra och den mängd af denna syra, som de
vanliga kulturväxterna förmå upptaga, ha emellertid icke utförts.
Som bekant fann emellertid Wagner snart (1899) i en 2-procentig
lösning af citronsyra, eller den s. k. citronsyremetoden, en ännu mera exakt
mätare af tomasfosfatets värde än hvad fallet varit med den sura
citrat-metoden3). Denna metod har sedan hastigt blifvit accepterad i
Tyskland och de nordiska länderna såsom erkänd standard vid undersökning
af tomasfosfat — och äfven af wiborghsfosfat, fastän fortfarande inga
jämförande vegetationsförsök kommit att utföras.
*) Kongl. Landtbr.-Akad. Handl, och Tidskr. 1898, sid. 48.
2) P. Wagner: Dungungsfragen, haft. 1, s. 19 o. följ. Berlin 1896.
3) P. Wagner: Die Bewerthung d. Thomasmehle. Berlin 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
