Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
af känd orsak äro något för låga. Tullarnas oregelbundna inverkan
belyses också af de anförda priserna i Stockholm och Köpenhamn den 11
och 10 okt. i år. Hvetet var 1.35-3.10 kr. och rågen 1.25—1.90 kr.
dyrare i Stockholm, kornet däremot, trots tullen, 0.50—0.85 kr. dyrare
i Köpenhamn. Den i bägge länderna tullfria hafren var 1.70 — 2.00 kr.
dyrare i Köpenhamn. Emellertid kan man icke af- enstaka siffror draga
några slutsatser. Endast under missväxtår kunna spannmålstullarna verka
med hela sitt belopp.
Räknar man nu med åren 1861 — 65 som utgångspunkt, så har alltså
ingen dyrtid inträffat hvad spannmål beträffar. Priskurvan har varit
vågfor mig och clå voro vi på vågtoppen, sedan komma vi i vågdalen och
hålla nu på att segla till toppen igen, för att sedan möjligen dala ner,
hvilket dock är ganska osäkert. Permingevärdet har därtill sedan början
af 60-talet fallit som jag antager med c:a 33 %, hvilket ytterligare visar,
att vi då hade dyrtid för spannmål och icke nu. Detta om man har
en optimistisk syn på saken.
Pessimisten däremot säger, att vi skola börja jämförelsen med perioderi
1886—90, då vi voro i vågdalen, till följd af de då inträdda billiga
frakterna, se tab. 6. Och han har då rätt att tala om dyrtid, eftersom
priserna på spannmålen sedan dess stigit på sätt jag nyss nämnde. Och
han har så mycket mera skäl därtill som jordbruket utvecklats till rikare
och säkrare skördar. Missväxt inträffar icke nu, då ej sällan. Men han
glömmer måhända den ökade utgiften af högre löner för jordbruket.
Tab. 7. Skörd i ton, utsäde icJce afdraget. Enl. den off. statistiken.
Medeltal for åren
1871—1875
1906—1910
Ökning, ton
Ökning %
Hvete, ton........................... 91,026 181.290 90,264 99.i
Råg, ton......’........................ 488,614 580,480_______91,866_____18.8 |
Summa ton 579,640 i 761,770 182,130 31.4
Använd areal, har ............... 409,345 484,791 75,446 18.4
Ton, hvete och råg, pr har ... 1.4i 1.57 O.IG 11.4
Medelfolkmängd .................. 4,295,482 5,248,550 953,068 22.2
Hvete o. råg pr person o. år kg. 135 145 10 7.4
Korn, ton .......................... 344,259 302,160 —42,099 —12.2 \
Hafre, ton ........................... 716,855 1,137,007 420,152 58.8
Blandsäd, ton ..................... 113,002 276,950 163,948 145.1
Summa ton 1,174,116 1,716,117 542,001 46.2
Använd areal, har ............... 873,267 1,150,402 277,135 31.7
Ton korn,hafre,blandsäd, pr har 1.34 1.49 ] 0,is 11.i
Pr person o. år, kg............. 273 327 ’ 51 18.6
Hafre pr person o. år, kg....... 167 217 j 50 30.0
Af tabell 7 synes att afkastningen af höstsäd stigit med 11.4 %
pr hektar från år 1871 till 1910 och att skörden ökats i större
proportion än folkmängden, 31.4 mot 22.2 %. För vårsäd har ökningen varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
