Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsumtionen af maltdrycker utgjorde:
| j 1913—1914 I 1912—1913 j
j I Liter Liter I
| | HI per HI per ;
| invånare invånare I
! I ! I
| porter............................................ ! 45,032 1 O.so 44,848 O.so
jol, alla slag .................................... I 977,659 17.34 962,290 17.17
lager- o. pilsnerdricka ..................... | 147,605 2.6 2 149,253 2.6 6
(svagdricka.......................................| 1,657,130 | 29.48 I 1,588,759 | 28.35 |
Den sammanlagda maltåtgången vid bryggerier och
maltextraktfabri-ker har utgjort 36,850,209’5 kg., motsvarande omkring 47 millioner
kg. korn eller närmare 13 % af landets kornskörd för 1913.
Brännvin. Antalet brännerier var under tillverkningsåret 142 eller 1
mindre än året förut. Hela tillverkningen utgjorde 46,654,782 1. n. st.
eller i medeltal 328,554 1. vid hvarje bränneri. I Skåne lågo 103
brännerier eller lika många som året förut med 71.6 % af hela
tillverkningen. De 3 sulfitbrännerierna i Skutskär, Kvarnsveden och Bergvik
tillverkade 3,772,140 liter eller ungefär x/2 million liter mindre än året
förut. Den största årstillverkningen, 1?647,720 1. förekom vid ett
sulfitbränneri. Frånsedt sulfitbrännerierna hafva vid de öfriga 139 användts:
177,435 dt. spannmål alla slag,
812 » gråstärkelse,
32,228 » melass,
2,051,317 hi. potatis,
166,033 » betor.
Pressjästfabrikerna voro till antalet 9, af hvilka 3 också voro stora
brännerier med öfver 600,000 liters tillverkning af brännvin under året.
Vid pressjästfabrikerna tillverkades 3,450,020 kg. ren jäst och 4,079,328
n. st. eller liter 84.6 kg. jäst på 100 1. n st. Under perioden 1/5
—yi0 1914 då fabrikerna uteslutande drefvos som pressjästfabriker blef
utbytet i medeltal 36.1 kg. jäst och 39.1 1. n. st. ur 100 kg. inmäskad
spannmål. Förra året voro dessa siffror 37.1 kg. jäst och 36.5 1. n. st.
Spannmålen bestod till allra största delen af råg och korn. Såsom
jästnäringsämne användes maltgrodd i växlande mängd. Materialkostnaden
för brännvinet, beräknadt af priset på de råmaterial, som åtgått inom
alla bränneiier utom pressjästfabriker och sulfitbrännerier har varit 15
öre per liter n. st. mot 18.5 öre förra året. Till åstadkommande af
1,000 1. n. st. hafva åtgått i genomsnitt 224 kg. spannmål, 59 hi.
potatis och hvitbetor och 2 kg. råstärkelse, vid melassbrännerierna hafva
till 1,000 liter brännvin åtgått 1,927 kg. melass, således 88 kg. mindre
än förra året. Priset per hi. potatis har varit 2.15 kr. mot 2.60 året
förut. I materialkostnaden för brännvinet ingår potatisen med omkring
75 % mot 66 % året förut. Sädesskörden har under året varit af prima
beskaffenhet, hvarför ej så mycket kommit till användning vid
brännerierna. Året förut var skörden af dålig beskaffenhet, hvadan mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
