Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
sulfat-, dels sulfitcellulosa. Ett särdeles starkt cellulosafabrikat
för-textiländamål tillverkas af flera sulfatcellulosafabriker såsom i Torp, iMoss
och i Ranheim. — De förenade norska pappersfabrikerna omfatta
45 enskilda fabriker med c:a 5,000 arbetare och 80 pappersmaskiner.
1913 uppgick produktionen till 201,000 ton. — A.-S. Sulfitsprit
i Drammen bearbetar affallslutar enligt H. Landmarks metod.
Tjärbränning i milor bedrifves endast i mindre utsträckning, så att en
stor del af tjärbehofvet måste fyllas genom import, uppgående till c:a
2,000 ton, mest från Sverige. Äfven fasta anläggningar för
trädestillation förekomma endast undantagsvis. Som exempel kan anföras en
tjär-fabrik vid Hanestad i Österdalen, där utom träkol och tjära äfven
tillverkas tjäroljor och rå terpentinolja.
Af särskildt intresse är tillverkningen af oxalsyra ur sågspån vid J. N.
Jacobsen & Co:s fabrik i Fredrikstad. Hela tillverkningen, c:a 1/2 mill.
kg, exporteras. I samma stad finns äfven en träättikefábrih, hvilken
dock numera endast förarbetar importerad träsyrad kalk, dels till
matättika, dels för tekniska behof.
Norges 152 garfverier förbruka ungefär 5,000 ton inhemsk bark (af
björk, al och ek, men i synnerhet gran) till ett värde af ca 500,000 kr.
Dessutom importeras för c:a 700,000 kr. bark och färgämneextrakt. I
sammanhang härmed framhålles af förf., att enorma kvantiteter garfämnen
skulle kunna erhållas, dels ur bark af afverkad gran, dels ur
sulfitcellulosafabrikernas affallslutar. — Tillgången på inhemska hudar räcker ej
på långt när för garfveriernas behof, utan importen af detta råmaterial
går till 7 a 8 mill. kr. årligen.
Lim tillverkas såväl i den speciellt norska formen af fisklim,
härstammande från de väst-norska fiskguanofabrikerna, som äfven af hudlim och
benlim. Excelsior Limfabrik i Kristiania tillverkar utom benlim
äfven benmjöl, benfett och hornmjöl. In- och utförsel af lim äro, hvad
kvantiteten beträffar, ungefär lika stora, eller 2 a 300 ton.
Fettindustrier. Af hithörande industrier hafva flera utvecklats till
internationell betydelse. Hvad först man/armtillverkningen beträffar, så
förarbeta de 30 fabrikerna (liksom hos oss) hufvudsakligast utländskt
råmaterial. Af talg och oleomargarin importerades för några år sedan
9—10,000 ton, men nu mindre, i samma mån som fabrikerna öfvergått
till användning af fast växtfett (kokos- och palmfett), hvaraf importen
för närvarande utgör bortåt 3,000 ton. Den norska margarinlagen
tilllåter inblandning af natursmör i margarin, och dylika
blandningsprodukter förekomma med en halt af ända till 20 % och mera af
natursmör.1 Margarinproduktionen utgör ungefär 20,000 ton årligen och
förbrukas numera så godt som fullständigt inom landet.
Af norska oljeslagerier äro de i början af 1860-talet anlagda
Lilleborgs fabriker vid Kristiania de äldsta och största. Importen af oljefrön
(hufvudsakligen lin- och rapsfrö samt jordnötter och något kokosnötter)
uppgår till c:a 10,000 ton. De nämnda Lilleborgsfabrikerna tillverka i stor
utsträckning tvål, så väl finare som gröfre, och hade för dessa produkter
vid utställningen en intressant reklam i form af en tvålskumsfontän.
1 Flertalet norska margarinfabriker beteckna sig t. o. m. som »smörfabriker».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
