Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 15 juli 1919 - Kaliproblemet i Nordamerikas Förenta Stater. Af Hj. Anderson-Tesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114
En annan metod för framställning af kalialun ur Alunit (enl. Guyot)
består i upphettning af mineralet till 800° C. under tre timmar,
behandling af den upphettade massan med viss mängd svafvelsyra (30° Bé)
för att öfverföra närvarande aluminiumoxid till sulfat. Efter en tid
tillsättes viss mängd kaliumsulfat för att öfverföra aluminiumsulfatet till
dubbelsalt. Den klara vätskan tappas därefter och afdunstas till dess
kalialun utkristalliserar. Reaktionen förlöper sålunda:
K20 . 3 A1203 . 4 S03 . 6 H20 = K2S04 + 3 A1203 + 3 S03 + 6 H20
3 A1203 + 9 H9S04 - 3 Al2(S04)3 + 9 H20
3 A12(S04)3 + 3 K2S04 + 144H20 = 6 KAl(SOá)2. 2 4 H20.
Vid tillverkning af alun ur Alunit från Bullah Delah, Australien,
användes en liknande metod. Någon särskild temperatur för
upphettningen finnes dock ej angifven, och öfverskottet af aluminiumoxid
öfverföres ej till alun genom tillsats af kaliumsulfat, då det visat sig mera
ekonomiskt, att tillverka aluminiumsulfat och att endast tillverka alun
i ekvivalent mängd till det i Aluniten närvarande kalit. Denna metod
lämpar sig utan tvifvel bäst i trakter, som lida brist på andra
kalitillgångar. Utan att närmare ingå på alunframställning, som ju ligger
utanför ämnet, har jag endast velat beröra dessa metoder, då de vid
utarbetandet af de vid kaliframställning ur Alunit i Amerika använda
processerna spelat en viss roli. Utgående från nämnda metoder har
»Bureau of Soils» föreslagit sex olika sätt för tillvaratagande af kali i
Alunit.
Enligt den första användes materialet efter upphettning till 750 a
800° C. direkt som gödningsämne utan ett föregående afskiljande af de
lösliga kalisalterna. Man har vid gödningsförsök kommit till det
resultat, att materialet beträffande kalihalt med fördel kan jämföras med
och ersätta det hittills importerade tyska 20-procentiga kalisaltet.
Till-verkadt i de västra staterna är det emellertid mindre troligt, att en så
lågprocentig vara kan tåla järnvägsfrakterna till de kali konsumerande
östra och sydöstra staterna. Föröfrigt skulle man vid en anrikning
ej kunna erhålla någon annan värdefull biprodukt än svafvelsyra.
Tillvaratagandet af denna skulle fordra dyrbara anläggningar och dess
förbrukning i västern är under normala förhållande begränsad.
Den andra metoden består i upphettning af mineralet till 800 å
1,000° C, till dess aluminiumsulfatet är sönderdeladt, utlakning af
återstoden med varmt vatten för utlösandet af kaliumsulfat, som
tillvaratages vid lösningens afdunstning. Vid arbete med renare Alunit består
återstoden hufvdsakligen af aluminiumoxid, lämplig för tillverkning af
metall. Denna och liknande metoder tillämpas vid de västra
Alunitfälten. En viss svårighet att fullständigt utlaka kalisalterna ur den
glödgade Aluniten vidlåder dock denna metod.
En tredje metod består i rostning af Aluniten med kalk vid 650—1,000°
C. då den lämnar gips och kaliumsulfat samt olöslig aluminiumoxid.
Kaliumsulfatet extraheras med vatten. Fördelen med denna process är
att man kan framställa kaliumsulfat utan att förorsaka utveckling af
besvärande och förorenande rök af svafveldi- och tri-oxid. Kostnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
