Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 15 juli 1919 - Kaliproblemet i Nordamerikas Förenta Stater. Af Hj. Anderson-Tesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
der Companys anläggningar vid Chula Vista, några mil söder om San
Diego, vid kusten nära mexikanska gränsen. Bolaget är en af Förenta
Staternas största krut- och sprängämnesproducenter och lär ha lagt ner
omkring sex millioner på sina härvarande anläggningar. En vän i San
Francisco hade välvilligt försett mig med introduktionsbref till bolagets
superintendent, mr Haswell T. Bonfield, tack vare hvilket jag lyckades
erhålla pass genom de dubbla militärkedjor, som med stor noggrannhet
bevakade alla landets ammunitionsfabriker. Under sakkunnig ledning
fick jag bese den stora och intressanta anläggningen. Kalit var här en
sekundär biprodukt och anledningen till fabrikens tillkomst var i första
rummet förestafvad af bolagets behof afs. k. »solvents» eller inom
sprängämnesindustrin nödvändiga lösningsmedel, speciellt aceton. Principen
för tillverkningen är ej ny. Den omnämnes redan 1851 i »Philosophie
Magazine and Journal of Science», hvari skildras af Stenhouse utförda
försök att framställa ättiksyrad kalk ur tang genom jäsning under
lämpliga förhållanden. Bolagets behof af stora mängder aceton under 1915
för tillverkning af rökfritt krut till engelska staten, föranledde dess
forskningsafdelning att taga upp Stenhouse’s experiment. Efter slutförda
laboratorieförsök och dessas upprepande i halfstor skala, anlades fabriken
i nuvarande utsträckning och kunde den snart leverera erforderliga
mängder aceton och andra ketoner, med diverse organiska syror och estrar,
samt kali och jod som värdefulla biprodukter.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
