- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
110

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (946.) 14 februari 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

SYENSK LÄRARETIDNING,

N:r 7

Intryck från en studieresa

i Tyskland och Österrike.

Af
Teodor Holmberg.

Folkbibliotek och lässalar.

Det är- bekant, att denna form för
iit-strackt folkbildning, genoni hvilken
bildningsintresset vidmakthålles och fördjupas hos
vuxna personer samt således icke afklippes
med folkskolans mera elementära
undervisning utan öfvergår . i frivillig själfbildning,
har uppkommit i Amerikas förenta stater
samt där och i England nått en
uppmuntran och en utsträckning, hvilka äro
beundransvärda samt för andra folk innebära en
mäktig sporre, en ypperlig vägledning.

I Eogland har - sedan 1850 –
parlamentet genom en särskild lag, »Ewards
A et», reglerat saken, så att om i en
kommun med minst 10,000 invånare 10
skattskyldiga medborgare föreslå inrättandet af
ett folkbibliotek med lässal (Public Library),
så’ måste omröstning därom ske, och bifallés
saken, äger kommun al styrelsen rätt att
pålägga i biblioteksskatt ända till en penny
på ett pund sterlings hyresskatt (förut blott
Va penny). Det är härigenom - således
genom att saken blifvit en /commwwaZ-fråga,
sidoordnad med den grundläggande
folkupplysningen - som folkbiblioteksrörelsen
tagit sitt mäktiga uppsving.

I Tyskland, speciellt i Berlin, är
upprinnelsen följande. Friedrich v. Raumer, den
bekante historikern, gjorde 1841 en resa på
Ohio och Mississippi ocli blef då mer än en
gång förvånad öfver den kunskap, helt ringa
personer lade i dagen. Han fann den
härröra från de bibliotek med läsrum samt från
de föreläsningsföreningar, hvilka funnos i
städerna utmed nämda floder. Hemkommen
till Berlin, stiftade han med några
meningsfränder »Wissenschaftlicher Verein»,
som anordnade föreläsningsserier öfver
ämnen af allmänt intresse samt i en förrn,
som hvarken förutsatte främmande språk
eller vetenskapliga förkunskaper, allt mot en
afgift af 6 Mark för 12 förelåsningar. Af
dessa föreläsningsinkomster bildade nämda
förening 1850 fyra folkbibliotek, de äldsta
i Berlin samt troligen i hela Tyskland, om
jag undantager ett i Frankfurt af år 1845.
Nu har Berlin 27 folkbibliotek med något
öfver 100,000 band tillsammans och med en
Utlåning af 600,000 band (alltså hvarje bok
i medeltal utlånad 6 gånger pr år) samt
med en^- årskostnad i regeln af omkring
40,510 M., af hvilka kommunen Berlin
lämnar 36,161 M. Är 1895 upprättade
»Sällskapet för etisk kultur» den första
offentliga lässalen för de bredare folklagren. Den
första kommunala »lässtugan» i förening
med folkbibliotek öppnades 1896 i
Moh-renstrasse 41, till hvilken snart kom en
dylik i Eavenéstrasse. Om några år skall Berlin
äga 10 dylika lässtugor på olika ställen i
staden, alla i förening med de i
folkskolelokaler inrymda folkbiblioteken.

Kommissionen för förvaltningen af Ber
lins, " kommunala folkbibliotek ooh lässalar
anser, att en stor stadsbefolknings intressen
bäst tillgodoses genöna läs^ajaf, rymmande
50-80 personel* samt; i förening med små,
den allmänna bildningen tjänande och öfver
hela staden utplanterade boksamlingar på
3-6,000 band. Högst önskvärdt;anses ett
stort centralbibliotek, från hvilket de smärre
kunde få sitt bokförråd fylldt och
förnyadt. Lässalarna äro öppna på aftnarne, då
arbetet i fabrik, butik, handtverkeri och
skola hvilar, samt söndags-förmiddagar. Den
första lässalen (Mohrenstr.) besöktes Ve
1898-31/3 1899 af 19,110 personer (18,566
män och blott 544 kvinnor). Höst- och
vinterterminerna äro besöken naturligtvis
flitigast: 1,949 för oktober, 2,092 för
november, 1,735 för januari o, s, v. Augusti
har lägsta siffran med 1,187. l den andra
lässalen voro besöken under samma tid
19,730, däribland 963 kvinnor. Uppslagsverk,
tidskrifter och tidningar läsas mest, böcker
mindre i lässtugan, men detta orsakas
däraf, att dessa lånas ur biblioteket på för
den stora allmänheten lämpliga tider
(aftnarne) samt med ytterst få formaliteter och
läsas sedan i hemmen.

Följande . tabell öfver utlåningen från
samtliga Berlins kommunala folkbibliotek
under förvaltningsåret 1898-99 visar, hvilka
ämnesgrupper falla allmänheten mest i
smaken:

1. Tysk skönlitteratur......... 285,171 band

2. Tidskrifter, uppslagsböcker 103,625 »

3. Ungdomsskrifter :........... 102,723 »

4. Utländsk (ofversatt). skönlit- .

teratur ........................ 43,821 »

5. Geografi....................-. 27,058 »

6. Historia ........................ 22,950 »

7. Naturkunskap...........-...... 15,781 »

8. Teknologi.................,...... 9,121 »

9. Konst........................... 4,993 »

10. Grekiska och romerska klas-

siker (öfvers.)............... 3,952 »

11. Stats- och rättskunskap - 1,962 »

12. Matematik..................... 1,567 »

13. Filosofi ____’..__............. 1,506 »

14. Språkkunskap.................. 1,491 »

15. Pedagogik ..................... 1,298 »

16. Teologi........................... 1,179 »

Sammanslår inan de fyra första grupperna
under rubriken »underhållande litteratur»,
inbegriper denna, 535,340 band, medan de
tolf öfriga populär-vetenskapliga grupperna
innefatta 92,858 band. Klart är, att
läslusten och läsförmågan först måste uppöfvas,
men säkert är, att just rden senare gruppen
(den populär-vetenskapliga) med hvart år
visar gynnsammare siffror (189ÖT-97 t- ex.
var det blott 67,450 band Utlånta). Samma
erfarenhet göres litet hvarstädes.

Den finansiella staten för året 1898-99
visar följande siffra:

.Inkomster:

Behållning från 1897-88 ...... 281: 62 M.

Eäntor från af »Föreningen

för vetenskapliga föredrag*

skänkt fond..................... 1,200: - »

Försäljning af böcker m. m.- 3,285: 80 »

Kommunens anslag............... 35,835: - »

D:o i extra anslag (nyinköp af

böcker).............____.......... 20,000: - »

Diverse.................................. 1: 50 »

Summa Märk 60,603: 92

Utgifter:

Arvoden för förvaltningen af
25 bibliotek (6
utlåningatimmar i veckan)............... 7,725: - M.

D:o arvoden för förvaltningen
af 2 bibliotek med daglig
utlåning.........................j-. 1,800:- »

Arvoden åt förvaltarne af de

två lässalarne ................... 1,680: - »

Städning och uppvärmning ’..’. 1,710: – »

Bokinköp.............................. 32,025: - »

Inbindning................... 8,905: 46 »

Tryckningskostnader.........,,.. 3,007: 02 »

Tidningar och tidskrifter för

lässtugorna.....................- 2,178: 54 »

Utensilier .....;._.._................ 380: 80 »

Oförutsedda utgiften.............. 299: 91 »

Summa Mark 59,718: 35

I sällskap med samt under vägledning af
universitetsbibliotekarien d:r Ernst Schultze,
en af Tysklands främsta och flitigaste
författare och fackmän på
folkbiblioteksområdet, som genoni studier i England och
Skottland väl förberedt sig för sin sak, en
utmärkt hjälpsam och kunnig man, besökte
jag åtskilliga af Berlins folkbibliotek och
lässtugor, dels kommunens i Mohrenstrasse
41, dels de af föreningen för etisk kultur
inrättade i Neue Schönhauserstrasse 13. Den
förra lokalen var mycket trång, allt annat
än engelsk-amerikansk i mått och utstyrsel
och lika litet jämförlig med Göteborgs
härliga folkbibliotek. Men den var starkt
besökt, mest af unge män, som utan
borgensförbindelse, blott mot identitetsbevis lånade
böcker hem åt föräldrarna och själfva nu
sutto ifrigt fördjupade i studier.
Boksamlingen innefattar 8,000 band. Lokalen i
Schönhauserstrasse innefattade bokrum (5,700
band, blott till begagnande på stället) samt
två läsrum. Dessa voro trefligt utstyrda
och gjorde godt intryck. Jordglob, vackra
kartor och fotografier prydde stället. Bland
tidningar funnos en mängd speciella
yrkesblad för handtverkare, vidare Berlintidningar
för sig, provinsblad för sig, äfven några
utländska (»Le Figaro», »Daily News»).
I samma hus hade »folkkafé- och
matsalsbolaget» en af sina hallar, vidare fanns det
ett »Gesellenheim», som bjöd billigt logis.

*



Då man betänkar, att "så många tusen
arbetare icke hafva något ordentligt rum,
endast en sängbrits, inses lätt af hvilken
betydelse det är att kunna bjuda dem hvila
och! vederkvickelse i en ljus, vacker och
fridfull lokal med tidningar och böcker. Här
har han, arbetaren, ett förädlingscentrum,
en uppfriskningskälla, ett värn mot
krog-lifvet, en sporre till sparsamt och sedligt
lif. For så många tusen andra personer,
män och kvinnor af olika klasser, yrken
och bildningslager, är den offentliga lässalen
en gärna sökt lokal, en plats, där sociala
olikheter och fördomar af trubbas. »Med
vetande kommer tänkande och med
tänkande N allvar och kraft i de djupa leden» (A.
v. Humboldt). Skadliga klyftor i ett folk
må man sträfva att ofverbygga, på det att
det mer och mer må varda ett folk i
andens enhet. Denna enhet främjas mäktigt
genom delaktighet i nationens ädlaste, sundaste
bildningskapital. Att härför verka är en
sant fosterländsk och uppbyggande gärning.
Orsak , till klass-strider är icke .allenast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free