- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
199

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (951.) 21 mars 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 12

SVENSK LÄRARETIDNING.

199

Om skogsodling af G. von Paykull.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter 85.)
Sthm, Albert Bonnier. 25 öre.

Till Paris. En oumbärlig hjälpreda för
svenska resande, som ej äro mäktiga franska
språket. Sthm, Albert Bonnier. 50 öre.

Lufthafvet och dess företeelser, populärt
framställda af prof. Fr. Umlauft. Sthm, Hugo
Geber. Godtköpsupplaga. Haft. 1. 50 öre.

Lönearbetaren och samhället. Studier af
Gustaf F. Steffen. Sthm, Albert Bonnier. 3:e
haft. 75 öre.

Samlade skrifter af Zacharias Topelius.
Sthm, Albert Bonnier. II: Fältskärns
berättelse. 10:e haft. 50 öre. III: Saga och
historia. 10:e haft. 50 öre.

Kriget. Bilder från krigsskådeplatsen i
Sydafrika. Sthm, Albert Bonnier. 6:e haft. 50
öre.

Nykterhetsrörelsens världshistoria af d:r J.
Bergman. Sthm, Bohlin & k:i. Haft. 17 o.
18 ä 35 öre.

Illustrerad kyrkohistoria af A. Fabricius.
Sthm, Bohlin & k:i. Haft. 4 o. 5 å 25 öre.

Fredmans epistlar i urval af Karl Mikael
Bellman. (För skola och hem 2.) Sthm, Exp.
af Ljus. 40 öre.

Kapten Puff eller Storprataren. Komedi i
en akt af Olof Kexél. (För skola och hem 3.)
Sthm, Exp. af Ljus. 25 öre.

Bondkrångel. Teckningar ur folklifvet af
Axel Ericson. Helsingborg, J. Gummessons
förlag. 25 öre.

Varia. N:r 3. - Dagny. N:r 5. -
Djurvännernas Tidning. N:r 2. - Hälsovännen.
N:r 6. - Nordisk Tidskrift. 2:a haft.

Uppträdet vid Uppsala
folkskollärareseminarium.

Professor Rudins uttalande.

Såsom förut meddelats, har Uppsala
domkapitel hemställt, att saken måtte få bero
vid rektor Bergendals förklaring.

Professor Rudin, som varit af något
afvikande mening, har afgifvit till protokollet
sin särskilda mening.

Professor E. påpekar, att det ej är honom
obekant, att i tidens nykterhetssträfvanden,
sådana de representeras af den s. k.
absolu-tismen, många missbruk och ensidigheter
göra sig gällande, såsom ett omildt dömande
af andra och ett fariseiskt uppskattande af
den absoluta nykterhetens värde. Ett
allvarligt ord för att varna för dessa afvägar
kan därför vara på sin plats.

Det finnes dock ett tillbörligt sträfvande
för en viss absolutism, som har en god grund
i det apostoliska ordet: »Det är rätt, att icke
äta kött eller dricka vin eller göra något,
hvaraf din broder tager anstöt eller förargelse
eller varder svag. > Då missbruket af starka
drycker är ett så förfärande samhällsondt, som ofta
döljer sig under måttlighetens namn, och då
detta missbruk tager sin början särskildt i
ungdomen genom ett visst slags måttlighet,
så är det icke att undra på, om mången
nykterhetsvän ifrar mot en s. k. måttlighet
o,ch yrkar på absolut afhållsamhet. Särskildt
för ungdomen är faran stor och gränsen
mellan måttlighet och omåttlighet lätt
öfver-skriden. Därför ligger det nära till hands
att, under den tid frestelsen är ungdomen
närmast, söka förmå densamma att iakttaga
absolut afhållsamhet.

Om det verkligen är fallet, att det gifves
en fullt berättigad sträfvan för absolutismen
bredvid en oberättigad, »så synes det mig,»
yttrar professor R., »icke vara välbetänkt att,
såsom rektor Bergendal gjort, inför en
ungdomsskara bryta staf ven öfver all s. k.
absolutism, såsom öfver något okristlig»t. För
en ung människa, som redan tagit de första

små stegen på det sluttande planet, kunna
sådana ord från en lärare blifva ett stöd för
fortgående på samma väg.

Professor R. anser dock, att, då det
ifrågavarande yttrandet af rektor Bergendal var
ett enstaka yttrande, framkalladt af en
föreliggande bibeltext och afsedt att varna mot
ett falskt nykterhetssträfvande, och då man
måste skydda en lärares rätt att under vissa
förhållanden inför sina lärjungar uttala sin
öfvertygelse utan att fordra en diplomatisk
noggrannhet och fullständighet i uttalandet,
samt slutligen, då rektor B. genom en senare
förklaring återtagit det, som kunde synas
vara mest graverande i hans yttrande, det
måtte få bero vid den afgifna förklaringen.

Lektor P. Waldenström

inlämnade i onsdags en ny skrifvelse till
statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet. Skrifvelsen är af följande
lydelse :

Jag hade icke tänkt att besvära Eder med
någon ny skrifvelse, men professor Totties
inlägg i saken uppfordrar mig därtill.

När jag läste rektor Bergendals förklaring
och de två Seminarielärarnes intyg, så kände
jag mig mycket tilltalad af den öppenhet och
ärlighet, hvarmed de syntes mig erkänna
riktigheten i allt väsentligt af den af mig
till Eder insända tidningsnotisen, och min
önskan var, att Ni skulle förklara, att min
skrifvelse icke kunde till någon Eder vidare
åtgärd föranleda.

Men professor Totties skrifvelse har ej
oväsentligt förändrat situationen. Att han
förklarar tidningsnotisen i hög grad
vilseledande, är i hög grad anmärkningsvärdt, då,
såsom hr statsrådet själf ser, dess riktighet
blifvit i allt hufvudsakligt vitsordad af såväl
rektorn själf som hans bägge adjunkter. Och
utgångspunkten för varningen var ju den
enkla händelsen, att en fattig elev sökt och
erhållit ett godtemplarstipendium - en sak,
som väl icke angick rektorn, ifall det icke
för lärjungens skull kunde glädja honom.

Hvad beträffar den »fariseiska lagträldom»,
som professor Tottie talar om, så vet jag,
att jag talar i hela den absolutistiska
nykterhetsrörelsens namn, när jag förklarar, att
hela denna fariseism, så vidt den hör till
dess program, består i följande tre
hufvud-grundsatser:

1) att dess anhängare anse, att de mot
dryckenskapen intaga den starkaste
positionen genom att för egen del absolut afhålla
sig från alla sådana drycker, som de se
utgöra källan till den dryckenskap, som i så
hög grad förhärjar vårt folk;

2) att de genom det moraliska inflytandet
af sitt exempel vilja dels stödja dem, som
blifvit upprättade ur dryckenskapslasten, dels
afhålla andra från att beträda en väg, som
kan leda dit, medvetna som cie äro om
sanningen af generaldirektör Hiiss’ ord, att en
människas fördärf ofta lurar på botten af det
första glaset;

3) att de, öfvertygade om alkoholens
skadliga inverkan på människokroppen, en
öfvertygelse, som vinner allt mer stöd af den
medicinska och hygienska vetenskapen,
äfvensom om den moraliska faran af dess bruk,
en fara, hvars förhandenvaro den dagliga
erfarenheten allt jämt med nya exempel
bekräftar, anse det icke blott för sin plikt att
afhålla sig från bruket af detta gift utan ock
göra, hvad de kunna, för att bibringa andra
denna insikt.

Jag är verkligen glad, att jag fått ett
tillfälle att inför hr statsrådet redogöra för,
huru det förhåller, sig med den absoluta
nykterhetsrörelsens så mycket omordade
fariseism. Hr statsrådet skall säkert finna, att
det icke skulle skada, om våra teologie
professorer finge en smula af dessa fariseiska
grundsatser i sig för att sedan meddela dem
åt de teologie studerandena. De stå i full
öfverensstämmelse med all sann kristlig etik
och evangelisk frihet.

Hr professor Totties inlägg synes närmast
hafva föranledt här vidhäftade
korrespondensartikel från Uppsala till Svenska
Morgonbladet. Och då denna artikel uppenbarligen
har sin källa hos seminariets elever, hvilka
saken närmast rör, så måste det enligt
regeln »audiatur et altera pars» vara för eder
af intresse att taga kännedom om densamma.

(Här följer den omnämda artikeln i Svenska
Morgonbladet samt såsom bilaga en artikel ur
Uppsala Nya Tidning, hvarefter lektor W.
slutar sin inlaga sålunda:)

Om eleverna burit sig brutalt eller
ovis-ligt åt i sin nykterhetsverksamhet, då vore
ju varning på sin plats, men att de blifva
varnade och tillrättavisade, därför att de själfva
afhålla sig från hvarje bruk af rusdrycker, och
det icke en gång varnade utan upprepade
gånger, det går alldeles för långt, och att
seminariets inspektor, en teologie professor,
finner detta alldeles i sin ordning, det går
ändå längre.

"Skolmöten och politisk
fanatism."

Ett genmäle.

I Svensk Läraretidning af den 7 mars
drages i härnad mot den förmenta fanatism, som
skulle ligga däri, att de svenska
folkhögskolornas representanter troligen icke komma
att bevista det nordiska folkhögskolemötet i
Seljord, Telemarken, till hvilket bland andra
stortingspresident V. Ullmann i främsta
rummet står som inbjudare. Att en sådan
inbjudan och af en så framstående vänsterman
kan refuseras, finner Svensk Läraretidning
»mer än bedröfligt» ! Döt är underligt, »att en
sorts demonstrationsstrejk mot mötet på
Seljord kunnat ens ifrågasättas». Skolmötena
borde ju vara befriade från unionsgräl, men
huru än de syndare, som heta svenska
folkhögskollärare, må ställa sig till mötet i
Seljord, så >äro vi i alla händelser vissa om,
att Sveriges folkskollärarekår delar den
förståndiga uppfattning, som »Kristianstads Läns
Tidning» utvecklat. Folkskollärarne skola för
visso visa »den fina takt», som göra orden
»svenskar» och »Nordens fransmän» till
hedersnamn.»

Artikelförfattaren har antingen glömt något,
som ställer saken i annan belysning, eller
också ligger han icke nog inne i denna sak.

I fjor utfärdade undertecknad, hvars
skandinaviska sympatier och anspråkslösa
sträfvanden i nordisk anda gå längre tillbaka än
året för Svensk Läraretidnings tillblifvande,
en inbjudning till nordiskt folkhögskolemöte i
Västerås-Tärna. Jag sände direkt inbjudning
till hvarje norsk folkhögskola jag trodde
existera (icke till Seljord, hvars skola jag fått
för mig vara nedlagd på grund af ledarens
stora politiska värf), men antingen svarade
man mig ej, eller ock fick jag sådana
ohöf-liga svar, som visade tydligt nog, att de
skrif-vande föredrogo att vara ultra norska
vänstermän framför att skylta som »Nordens
fransmän», för att upprepa denna lika banala som
föga sanna eller ens smickrande fras.

Hvad var orsaken? Jo, att jag i danska
»Hö j skolebladet» vid upprepade tillfällen
funnit mig manad att protestera mot
svenskfientligheten i norska vänster- (och äfven
norska skol-) kretsar, ehuru jag samtidigt
starkt betonat min kärlek för Norges
likställdhet med Sverige, fast inom unionens ram!

Nå, ingen enda norsk folkhögskoleman
ansåg sig böra komma - om af fruktan att
blifva boycottad hemma, lämnar jag därhän.

Jag frågar då Svensk Läraretidning: hvem
började »demonstrationsstrejken» inom det
fridlysta skolområdet? Och vidare: hvar
flammande den »politiska fanatismen»? Och
hvarför tog ej Svensk Läraretidning till orda
mot den i fjor, då den kom från norskt
håll?

Vid det nordiska folkhögskolemöte, ’som
1894 hölls i Askov, Jylland, på L. Schröders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free