- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
244

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (954.) 11 april 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

i nära sammanhang med de i kommitténs
förslag angifna. Särskildt har kommittén i
sådant afseende tänkt på de göromål, som
enligt förslag af den för ordnande af
fosterbarnsvården m. m. år 1894 tillsatta kommitté
skulle anförtros åt hälsovårds- eller
kommu-nalnämd. Det lider väl intet tvifvel, att
barnavårdsnämden, sådan kommittén tänkt sig
densamma organiserad, skulle bättre än
hälsovårds- eller kommunal nämden vara ägnad att
handhafva dessa angelägenheter, på samma
gång som barnavårdsnämden genom en sådan
utsträckning af dess befogenhet till att
omfatta de med barnavårdsnämder verksamhet
naturligen nära sammanhörande ärendena
rörande fosterbarnsvården kunde väntas
förvärfva en mångsidigare erfarenhet och vinna
ökad auktoritet.

Med hänsyn till denna kommitténs
förmodan afslutar reservanten sin
polemik mot den föreslagna
»barnavårds-nämden» sålunda:

På ett helt annat sätt ter sig gifvetvis
förevarande organisationsfråga, ifall man i
likhet med kommittén förutsätter, att den
moraliska omvårdnaden om vanartade och
sedligt försummade barn under 15 års ålder kan
och bör förknippas med den rent sanitära
omvårdnaden om vissa kategorier af
fosterbarn under 7 års ålder. Då en kontroll
öfver fosterbarns vården visat sig väl behöflig,
har denna tanke, som gifvit upphof åt det
föreslagna namnet »barnavårdsnämden»,
äfven för mig haft åtskilligt tilltalande. Det
har emellertid ansetts ligga utom
kommitténs uppdrag att närmare pröfva
lämpligheten och möjligheten af en dylik kombination
samt att särskildt ur denna synpunkt granska
det förslag till fosterbarnsfrågans lösning,
som blifvit Utarbetadt af en år 1894 för
ändamålet utsedd kommitté och i hufvudsak
gilladt af alla de myndigheter, hvilka ansett
kraftigare åtgärder för en bättre
fosterbarnsvård vara af nöden. Men utan stöd af en
grundlig och allsidig utredning bar jag icke
kunnat känna mig fullt förvissad, att
öfver-vakandet af fosterbarnsvården verkligen bör
uppdragas åt samma myndighet som
behandlingen af vanartiga och sedligt försummade
barn, hvadan jag saknat skäl till frångående
af den öfvertygelsen, att denna senare
angelägenhet helst bör och lättast kan anförtros
åt skolråden.

Öfriga punkter, hvari kommitténs och
reservantens förslag skilja sig från
hvarandra, äro af mindre vikt och stå för
öfrigt i närmaste samband med de nu
berörda.

I vårt broderland Norge är som
bekant den verksamhet, kommittén
tilldelat »barnavårdsnämden», uppdragen
åt en myndighet med benämningen
»vaergeraad» (målsmansråd). Denna
myndighet har emellertid en helt
annan ställning än »barnavårdsnämden»
skulle få, ty den skall omhändertaga
icke allenast de sedligt försummade och
vanartade barnen utan ock de
minderåriga förbrytarns, de för brott tilltalade,
och den har i enlighet härmed blifvit
organiserad såsom ett slags
mellanting mellan domstol och skolstyrelse,
på en gång likartadt och olikartadt
med båda. En dylik lösning af frågan
har utan tvifvel sina fördelar, men den
är ock behäftad med vissa olägenheter,
och den kunde för öfrigt ej af
kom-initténs »pedagogiska» afdelning
påtänkas, enär den blifvit bestämdt
afvisad redan af dess »kriminalistiska» af-

SVENSK LÄRARETIDNING.

delning i dennas utlåtande af den 26
oktober 1898.

»Vsergeraadets» sammansättning har
ej heller i något afseende tjänat som
förebild för »barnavårdsnämdens».
Sålunda inrymmer det norska
»vserge-raadet» obligatoriskt en präst, en
domare, en läkare och en kvinnlig
ledamot, det för Danmark af en kungl,
kommitté föreslagna »vsergeraadet» en
präst, en domare, en läkare samt en
lärare eller lärarinna eller annan i
skolfrågor hemmastadd man eller kvinna.
Vid utseendet af »barnavårdsnämden»
åter skulle, med undantag för den
själfskrifna skolrådsordföranden, valet vara
fullständigt fritt. Någon juridiskt
bildad ledamot anser kommittén ej i
»barnavårdsnämden» nödvändig; ej
heller finner den behöfligt, att någon
plats förbehålles åt den medicinska
sakkunskapen, och yrkandet att åtminstone
en medlem borde vara lärare eller
lärarinna af visas sålunda:

Hvad angår frågan örn upplåtande af
särskild plats inom barnavårdsnämden åt någon
lärare eller eljest i pedagogiska frågor
sakkunnig person, vill kommittén erinra därom,
att kyrkoherden, såsom själfskrifven
ordförande i skolrådet, måste antagas äga insikt
och erfarenhet i dessa frågor. Och då
kommittén dessutom med visshet håller före, att
barnavårdsnämderna från skolans lärare skola
kunna påräkna ett synnerligen verksamt och
intresseradt deltagande i sitt arbete för de
ungas räddande och upprättande, torde det
kunna med skäl förväntas, att lärarekåren
skall blifva inom barnavårdsnämderna i ett
flertal kommuner representerad. Någon
olägenhet däraf att uttrycklig föreskrift om
inväljande i nämden af någon skolman icke
meddelas, synes i betraktande häraf icke vara
att befara.

Vid detta uttalande torde nog
lärarekåren vara böjd att sätta ett litet f
rågetecken.

N:r 15

Om utställningen

vid nordiska skolmötet finnes ett
meddelande här längre fram.

Inbundna exemplar

af SAGAS hittills utkomna tre delar
kunna numera erhållas till det
särdeles billiga priset af l kr. pr ex., sedan
vi låtit förfärdiga ett enkelt men på
samma gång starkt och prydligt
kar-tonnageband. I bättre band kosta de
l kr. 25 öre. Vid rekvisition på en
gång af sammanlagdt minst 10 ex. af
en eller flera delar, lämnas böckerna
kartonnerade för 90 öre pr ex. och i
klotband för l kr. 10 öre - allt
fraktfritt till närmaste post- eller
järnvägsstation. Se vidare en annons i dagens
nummer!

Ett säreget uttalande

hade biskop Billing i första kammaren
sistlidna torsdag. Han bestred, att det
rådde lärarebrist, men det funnes
platser, som vore så dåliga, att ingen ville
söka dem. För afhjälpande af denna
olägenhet föreslog han, att äfven
personer, som ej aflagt fullständig
folkskollärareexamen, måtte få rätt att söka

särskildt sådana folkskollärareplatser,
som vore i ett eller annat afseende
ofördelaktiga. Månne det ej vore i alla
afseenden lämpligare att förbättra
lönevillkoren och därmed draga för
uppfostrarekallet fullt skickliga och
kompetenta personer in på lärarebanan?

Det trettonde seminariet

är nu en verklighet. Hr Ivar Månsson
framlade i fjor en motion härom, och
efter ärendets utredning éami> sedan
åtskilliga skånska städer täflat om att
få inom sig hysa seminariet, beslöto
kamrarna sistlidna torsdag, att ett nytt
folkskollärarinneseminarium skall redan
nästa höst träda i verksamhet i
Landskrona. Från och med nästa höst få
vi alltså i vårt land 7
folkskollärareseminarier och 6
folkskollärarinnesemi-narier. Samtidigt med beslutet om det
nya kvinnliga seminariet beslöt
riksdagen en skrifvelse till k. m:t med
begäran om utredning angående ett
nytt manligt seminarium, förlagdt till
Strängnäs stift.

Det märkliga inlägg

i fråga om en reform i
kristendomsundervisningen, hvilket lektor P.
Waldenström gjort genom sin skrifvelse till
ecklesiastikministern, återgifves i sin
helhet här ofvan. Det torde icke vara
någon hemlighet, att lektor
Waldenström länge hyst de i denna skrifvelse
uttalade åsikterna,, ehuru de ej förr
blifvit på ett så uppmärksammast sätt
offentliggjorda. Enligt hvad vi hafva
oss bekant är lektor Waldenström af
den meningen, att de i allt väsentligt
äga tillämplighet äfven på folkskolans
kristendomsundervisning, hvilket ju ock
ligger i sakens natur. Måtte de
upptagas till öfvervägande och pröfning af
alla, som intressera sig för en sann
och fruktbringande
kristendomsundervisning, samt framför allt af
folkskolans och småskolans lärare och
lärarinnor! I en och annan enskildhet
kan man utan tvifvel vara af
skiljaktig öfvertygelse, men i stort sedt
skola vid en fördomsfri granskning de
i skrifvelsen uttalade tankarna helt visst
befinnas sunda och riktiga.

SKO LNYH ETER

Sommarkurser i Gamleby.
Folkhögskoleföreståndaren H. Hansson, andre
läraren H. Tornell, folkskolläraren Gr. Svensson
i Gamleby m. fl. hafva utfärdat inbjudning
till deltagande i föreläsningskurser, som
komma att hållas i Gamleby folkhögskola den
23-28 juli detta år. 20-25 föreläsningar
komma att hållas eller 3-4 dagligen. Inom
hvarje ämne genomgås en sammanhängande
kurs, hvarjämte tryckta grundlinjer utdelas.
Bland föreläsarne märkes professor Ad.
Noreen i Uppsala. Kursafgiften blir 5 kr.,
l och få både man och hustru deltaga för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free